hot och våld inom kriminalvården
Skriftlig fråga 1999/2000:497 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-03
- Anmäld
- 2000-02-08
- Besvarad
- 2000-02-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:497
av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Laila Freivalds om hot och våld inom kriminalvårdenSituationen inom kriminalvården är ansträngd. Antalet s.k. extrema händelser under åren 1998 och 1999 är många. Våld och hot riktar sig såväl mot personalen som mot de intagna.
Ett allt grövre klientel, bestående av bl.a. medlemmar i vissa mc-gäng, Wolfpack, Ariska Brödraskapet, Original Gangsters och andra kriminella ligor, ställer ökade krav på säkerheten inom murarna.
I SEKO:s medlemsundersökning Hot och våld inom kriminalvården redovisas alarmerande siffror. På frågan Har våldet, eller hotet om våld, ökat på din arbetsplats under den senaste tiden? svarar 69 % ja. På frågan Har du under den senaste tolvmånadersperioden blivit utsatt för hot eller våld från klient(er) så att du blivit illa berörd? svarar 50 % ja. Även övriga svar i enkäten visar att situationen inom kriminalvården är synnerligen allvarlig.
Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att komma till rätta med ökningen av hoten och våldet inom kriminalvården?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:497 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:497 om hot och våld inom kriminalvården
Justitieminister Laila Freivalds
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att komma till rätta med ökningen av hoten och våldet inom kriminalvården.
Det pågår fortlöpande ett arbete inom kriminalvården för att öka säkerheten för de anställda och utarbeta strategier för att stötta personal som utsatts för hot eller våld. Ett viktigt inslag i detta arbete är dialogen mellan vårdare och ledningen. En säkerhetshandbok med ett nytt avsnitt om hot och våld mot personal har utarbetats och nyligen distribuerats till samtliga kriminalvårdsmyndigheter. Den är tänkt att ligga till grund för lokala instruktioner och beredskapsplaner.
I syfte att öka säkerheten vid anstalterna byggs nu vissa av dem om så att avdelningarna blir mindre, s.k. sektorisering. Detta ökar möjligheten till kontroll och underlättar omplacering av intagna som av säkerhetsskäl inte bör vistas tillsammans. Regeringen har också givit kriminalvården i uppdrag att utarbeta en strategi för att motverka att intagna bildar eller upprätthåller kriminella nätverk. Inom Justitiedepartementet pågår för närvarande ett arbete med kriminalvårdsregister. Avsikten är att reglera under vilka förutsättningar kriminalvården får registrera uppgifter om de intagna som ska utgöra grund för olika beslut, bl.a. placeringsbeslut.
Numera görs på riksmottagningen i Kumla en riskbedömning för alla nyintagna med strafftider som överstiger fyra år innan de initialplaceras på anstalt. Det pågår också ett arbete för att utveckla möjligheterna att göra säkrare risk- och farlighetsbedömningar. Regeringen har givit Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som genomförts.
Det är också angeläget att de anställda inom kriminalvården är väl utbildade för sitt uppdrag. Därför har regeringen givit Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att redovisa vilka insatser som görs för att utveckla kompetensen hos vårdarna.
Avslutningsvis vill jag nämna att Kriminalvårdsstyrelsen och representanter för de berörda fackförbunden har enats om ett utvidgat samrådsförfarande i säkerhetsfrågor. Dessa åtgärder bör minska risken för att anställda inom kriminalvården utsätts för våld eller hot.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.