Hot och trakasserier mot förtroendevalda politiker och ämbetsutövare
Skriftlig fråga 2012/13:473 av Engelhardt, Christer (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-04-26
- Anmäld
- 2013-04-29
- Besvarad
- 2013-05-02
- Svar anmält
- 2013-05-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 april
Fråga
2012/13:473 Hot och trakasserier mot förtroendevalda politiker och ämbetsutövare
av Christer Engelhardt (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Hot och trakasserier mot förtroendevalda politiker och ämbetsutövare är inte bara ett hot mot demokratin, utan är också en djupt kränkande handling mot den individ och dess familj som utsätts för detta. I gotländsk lokalmedia har vi fått ta del av att lokalpolitiker och ämbetsutövare som landshövdingen med flera har råkat ut för allvarliga hot och trakasserier. Det förefaller även vara särskilt kvinnliga företrädare som i särklass drabbas av detta.
Hoten kan vara av varierande grad, såväl direkta allvarliga dödshot som att någon vill markera en närvaro i närheten av den utsattes bostad och till och med så påtagligt som att man markerar hotet genom att flytta på planterade växter i en blomlåda. Oavsett vad, är detta en företeelse som vi inte kan acceptera i ett demokratiskt och öppet samhälle. Det finns även en tydlig könsaspekt i detta, där särskilt kvinnliga makthavare utsätts för dessa typer av hot och trakasserier.
Det demokratiska samhället blir enormt haltande om det är på väg åt ett håll där exempelvis kvinnor väljer att avstå från engagemang på grund av att dessa i så fall skulle vara särskilt hotade och utsatta. Alla människor ska kunna verka såväl politiskt som ämbetsmässigt på lika villkor. Vi har självklart alla på olika nivåer, såväl lokalt som regionalt och på nationell nivå, ett ansvar för att detta inte får äga rum.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieministern vad hon och regeringen tänker vidta för åtgärder för att hot och trakasserier mot förtroendevalda och ämbetsutövare inte ska få fäste i ett öppet och demokratiskt land som Sverige.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:473 besvarad av Statsrådet Birgitta Ohlsson
Svar på fråga
2012/13:473 Hot och trakasserier mot förtroendevalda politiker och ämbetsutövare
Statsrådet Birgitta Ohlsson
Christer Engelhardt har frågat justitieministern vad hon och regeringen tänker vidta för åtgärder för att hot och trakasserier mot förtroendevalda och ämbetsutövare inte får fäste i ett öppet och demokratiskt land som Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Att förebygga hot och våld mot förtroendevalda är en viktig och prioriterad fråga. Att politiker hoppar av eller tvekar inför att fatta obekväma beslut på grund av att de utsätts för hot, trakasserier eller våld är ett hot mot demokratin och, som Engelhardt påtalar, kränkande för individen i det enskilda fallet. Det demokratiska statsskicket bygger på fri åsiktsbildning. Rätten att yttra sig och bilda opinion är grundlagsskyddad. Ingen ska acceptera att bli utsatt för hot, våld eller trakasserier på grund av sitt politiska engagemang. Att med hot eller våld försöka påverka den politiska processen är brottsligt och polisen har ansvar för att utreda och bekämpa sådana brott.
I syfte att kartlägga problemet har regeringen gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att undersöka förekomsten av hot och våld mot förtroendevalda. Resultatet redovisades i rapporten Politikernas trygghetsundersökning i december 2012. Rapporten visar att hot och våld mot förtroendevalda är ett reellt demokratiskt problem, som drabbar kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. Nästan en av sex förtroendevalda uppger att de har blivit utsatta för brott eller en liknande obehaglig händelse. En viktig slutsats i rapporten är att det finns brister i informationen till förtroendevalda. Majoriteten av de förtroendevalda känner inte till om det finns någon säkerhetsansvarig att vända sig till och många vet inte heller om det finns en handlingsplan om hot och våld mot förtroendevalda inom partiet. Denna utveckling måste vi fortsätta att följa. Regeringen har därför gett Brå ett uppdrag att under 2013 genomföra en förnyad kartläggning.
I den förebyggande delen av arbetet har regeringen en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL bedriver ett omfattande arbete på området, bland annat genom projekten Medborgardialog i konflikthantering och Samtalstoner i politiken. Regeringen avser att stärka detta samarbete, inte minst i syfte att öka kunskapen och minska informationsbristen.
Regeringen har även initierat åtgärder inom lagstiftningsområdet. Som ett led i arbetet med att förebygga och motverka hot mot demokratin infördes den 1 juli 2010 en ny lag, enligt vilken kommuner och landsting får anordna säkerhetskontroll vid sina offentliga sammanträden. Detta möjliggör, vid behov, en ökad säkerhet för förtroendevalda lokalt och regionalt.
Sammanfattningsvis vidtar regeringen en rad åtgärder när det gäller problemet med hot och våld mot förtroendevalda. Frågans vikt för både demokratin och för den enskilda som drabbas, gör det angeläget att fortsätta detta arbete. Att förebygga hot och våld mot förtroendevalda är således även fortsättningsvis prioriterat för regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.