Hot mot Sveriges gröna omställning

Skriftlig fråga 2024/25:453 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-11-15
Överlämnad
2024-11-15
Anmäld
2024-11-19
Svarsdatum
2024-11-27
Besvarad
2024-11-27
Sista svarsdatum
2024-11-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

 

Regeringens beslut att avslå 13 av 14 ansökningar om havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön innebär en betydande risk för Sveriges energiförsörjning och vår omställning till ett fossilfritt samhälle. De aktuella vindkraftsprojekten skulle kunna tillföra omkring 30 gigawatt installerad effekt och producera cirka 140 terawattimmar el per år, vilket motsvarar mer än hela Sveriges nuvarande elförbrukning. Förutom att säkra stabil elproduktion hade dessa projekt kunnat driva på investeringar i infrastruktur, innovation och arbetstillfällen – en potential som nu hotar att gå förlorad.

Regeringen har hänvisat till försvarsintressen som skäl för att avslå projekten – särskilt risker för radarstörningar och försämrad övervakning av svenska havsområden. Det är dock svårt att inte ställa sig frågande till varför andra länder, inklusive våra Natoallierade Danmark, Tyskland och Storbritannien, har kunnat fatta beslut som tillåter en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft parallellt med att de upprätthåller sina försvarsbehov. I exempelvis Danmark har myndigheterna investerat i avancerade radar- och övervakningssystem som möjliggör en balans mellan förnybar energiproduktion och försvarsförmåga, medan Storbritannien har arbetat nära försvarsmakten för att lokalisera vindkraftverken på platser som minimerar påverkan på övervakningen och säkerheten.

Om det i Sveriges fall finns särskilda förhållanden som gör en liknande lösning omöjlig, kanske på grund av säkerhetsklassad information, är det förståeligt att regeringen inte kan gå in på detaljer. Samtidigt är det svårt att förstå hur våra förutsättningar skulle kunna skilja sig så radikalt från dessa grannländers, som möter liknande hotbilder och försvarskrav. Det ger intrycket av att regeringen har valt en defensiv inställning där man helt avstår från att ens undersöka möjliga tekniska och organisatoriska lösningar för samexistens.

Vidare uppstår en annan kritisk fråga: Hur planerar regeringen att täcka det enorma energiunderskott som dessa vindkraftsparker var tänkta att bidra till? Om regeringen inte har en konkret plan för att ersätta denna förnybara elproduktion står vi nu med ett betydande gap i elförsörjningen, vilket kan komma att påverka både industrins konkurrenskraft och hushållens elpriser. Trots det avgörande behovet av att öka Sveriges produktion av fossilfri energi har vi ännu inte sett några alternativa förslag från regeringen som kan matcha omfattningen av de förlorade vindkraftsprojekten.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till försvarsminister Pål Jonson:

 

Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att möjliggöra en samexistens mellan försvarsintressen och utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, i syfte att säkerställa Sveriges energiförsörjning och uppfyllandet av våra klimatmål?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:453 besvarad av Försvarsminister Pål Jonson (M)

Svar på fråga 2024/25:453 Hot mot Sveriges gröna omställning

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

 

Svar på fråga 2024/25:453 av Olle Thorell (S)
Hot mot Sveriges gröna omställning

Olle Thorell har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra en samexistens mellan försvarsintressen och utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, i syfte att säkerställa Sveriges energiförsörjning och uppfyllandet av våra klimatmål.

Den militära upprustningen är en komplex uppgift som aktualiserar avvägningar i förhållande till andra samhällsintressen. Det följer även av 3 kap. 10 § första stycket miljöbalken att totalförsvaret och försvarsintresset ska ges företräde i avvägningen mellan oförenliga riksintressen. Regeringen fattade den 4 juli 2024 beslut om en nationell säkerhetsstrategi. I strategin konstaterar regeringen att det svåra omvärldsläge och de behov som gör upprustningen nödvändig medför att verksamhet av vikt för totalförsvaret ska tillmätas stor betydelse när avvägningar görs.

Enligt förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten är myndighetens huvuduppgift att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato.

Regeringen överlämnade den 15 oktober 2024 propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34) till riksdagen. Det allvarliga säkerhetsläget medför att det militära försvaret fortsatt måste stärkas och att upprustningen behöver ske i snabbare takt. För att lösa sina uppdrag är Försvarsmakten, och övriga myndigheter inom totalförsvarets militära del, beroende av möjligheten att kunna använda mark- och vattenområden, anläggningar och infrastruktur på ett ändamålsenligt sätt. Den tillväxt och förmågeökning som pågår förstärker behovet ytterligare.

Samtidigt som totalförsvaret ska växa pågår en klimatomställning där storskalig utbyggnad av fossilfri och stabil elproduktion är en förutsättning för elektrifiering och uppfyllnad av EU:s klimatmål. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utbyggnad av energisystemet krävs att hänsyn tas till andra berörda intressen, bland annat det militära försvaret.

Energiförsörjningen är avgörande för att skapa långsiktig konkurrenskraft. Regeringen har beslutat om en energipolitisk inriktningsproposition där en lång rad åtgärder föreslås för att stärka Sveriges energiförsörjning på kort, medellång och längre sikt. Bland dessa kan nämnas förbättrade förutsättningar för landbaserad vindkraft, Kraftlyftet - ett investeringsstöd för att stärka elsystemets förmågor regionalt samt långsiktiga och stabila villkor både för ny och befintlig kärnkraft.

I tidigare regleringsbrev har Försvarsmakten fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med samexistensfrågor. Av redovisningarna framgår bland annat att Försvarsmaktens möjligheter att bidra till utbyggnaden av vindkraft är störst i planeringsskedet, när mark- och vattenområdens lämplighet för vindkraft utreds.

Regeringen tillsatte i maj 2023 en utredning som analyserar hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras och hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli mer effektiv och tydlig. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som ger förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen, som exempelvis Sveriges försvarsförmåga, beaktas. Utredningen ska redovisa sina förslag till förbättringar den 13 december.

Förutsättningarna för etablering av havsbaserad vindkraft behöver utredas för varje enskilt projekt. Regeringen har gett tillstånd till tre havsbaserade vindkraftparker under sina första två år. Den förra regeringen gav tillstånd till en havsbaserad vindkraftpark under åtta års tid.

Stockholm den 27 november 2024

 

 

 

Pål Jonson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.