Hot mot svenska skogar
Skriftlig fråga 2008/09:19 av Plass, Maria (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-09-19
- Anmäld
- 2008-09-22
- Besvarad
- 2008-10-01
- Svar anmält
- 2008-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 september
Fråga
2008/09:19 Hot mot svenska skogar
av Maria Plass (m)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Den svenska skogen ägs till 51 procent av enskilda, privata skogsägare. Flera av dessa har drabbats av vinterstormar i södra Sverige, till exempel Gudrun och Per. Skogsstyrelsen bedömer att mellan 1,5 och 3 miljoner kubikmeter skog har skadats. Dessa vindfällen har legat utspridda över landskapet och inneburit risker för omfattande granbarkborreangrepp.
För att minska risken för att friska träd angrips måste de privata skogsägarna skyndsamt rensa upp stormfällt virke i de egna skogarna. Detta har medfört stora, oplanerade kostnader för skogsägarna och därmed påverkat dem som företagare.
Det stora problemet handlar dock om att de regler som åläggs de privata skogsägarna inte omfattar naturreservaten. Resultatet har blivit att naturreservaten bäddat för en extrem insektspopulation.
De områden som oftast väljs ut att bli naturreservat är sådana där den privata skogsägaren lyckats vårda skogen på så sätt att den biologiska mångfalden har uppnåtts. Detta bör från statligt håll uppmuntras. I dag går staten i ett initialt skede in och konfiskerar mark till reservaten, vilket senare bidrar till att skogsägarnas kvarvarande skog angrips av skadeinsekter. Detta kan leda till minskade incitament att sköta skogen. I dag ser vi en situation med en alltmer utbredd irritation, och naturreservaten betraktas som en dubbel kostnad för många skogsägare.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att de privata skogsägarna inte ska drabbas av skadeinsekter i närliggande naturreservat?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:19 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2008/09:19 Hot mot svenska skogar
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Maria Plass har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att de privata skogsägarna inte ska drabbas av skadeinsekter i närliggande naturreservat.
Jag vill inleda med att säga att jag delar frågeställarens oro över situationen i de stormdrabbade områdena när det gäller angreppen av granbarkborre. Det är stora virkesvärden som hotas och lokalt kan en enskild markägare drabbas hårt.
Regeringen har under flera år avsatt extra resurser för Skogsstyrelsens arbete med övervakning och åtgärder mot insektsskador i det stormdrabbade området. Nu senast inom projekt Insektsbekämpning 2008 arbetar Skogsstyrelsen med att övervaka den rådande skadesituationen samt med att ta fram en handlingsplan för bekämpning av granbarkborre i samråd med skogsbruket, skogsindustrin, länsstyrelsen, ideella organisationer och Naturvårdsverket. Skogsstyrelsen rapporterar fortlöpande till Regeringskansliet om hur arbetet med övervakning och bekämpning av skedinsekter går och jag följer det arbetet noga.
Enligt Skogsstyrelsens senaste rapportering, den 22 augusti 2008, har 85 procent av alla färska vindfällen upparbetats och transporterats ut ur skogen före den 1 juli, då det enligt skogsvårdslagen ska vara utkört ur skogen eller oskadliggjort som yngelmaterial.
Jag har stor förståelse för att det kan te sig ologiskt att kraven på att oskadliggöra vindfällen som yngelmaterial inte gäller naturreservat och biotopskyddsområden. Det finns flera förtydliganden att göra kring detta.
Det första gäller den brist på död ved som finns generellt i skogslandskapet. Skogsbruket bidrar dock i dag på ett mycket positivt sätt genom den generella hänsyn bland annat i form av att spara död ved, som tas vid en avverkning. Det är dock naturligt att de områden som skyddats för bevarande och förstärkning av biologisk mångfald innehåller en större andel död ved än vad som är fallet i det brukade skogslandskapet. Dessa åtgärder har tillsammans förbättrat situationen för de skogslevande arter som är beroende av död ved, men mycket arbete återstår. Att ta bort död ved från ett skyddat område bör därför ske med stor restriktivitet. Länsstyrelserna i det stormdrabbade området har möjlighet att vidta åtgärder där riskerna för stora insektsangrepp bedöms som höga. Länsstyrelserna har vidtagit en rad åtgärder för att oskadliggöra delar av det vindfällda virket som yngelmaterial, genom att sätta upp feromonfällor, genom så kallade sök- och plockmetoder, barkning av virke, upparbetning av virke med mera. Jag har påtalat vikten av att myndigheterna har en god dialog med de drabbade markägarna.
En annan viktig faktor att ha i åtanke när det gäller de skyddade områdenas påverkan på omfattningen av barkborreskador är att det totalt är några få procent av det vindfällda virket som återfinns i skyddade områden. Det betyder att detta virke har en begränsad påverkan på skogsbruket i stort. Det kan dock innebära problem för den enskilda markägaren på lokal nivå.
För att minimera skadan för en enskild markägare har Naturvårdsverket beslutat om möjligheter till ersättning för markägare som drabbats av barkborreskador på grund av vindfällen i intilliggande naturreservat. Någon motsvarande överenskommelse för skador på grund av vindfällen i biotopskyddsområden finns i dag inte, men detta är normalt små områden. Mot bakgrund av detta anser jag inte att det i nuläget finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utöver vad som redan görs i det stormdrabbade området.
Avslutningsvis vill jag peka på den mängd värdefulla insatser som skogsbruket och berörda myndigheter har gjort och fortsatt gör för att minimera insektsskadorna i det stormdrabbade området. Det är viktigt att skogsbruket och myndigheter prioriterar fortsatta åtgärder och jag avser att noga följa utvecklingen framöver.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.