hot mot politiskt verksamma personer
Skriftlig fråga 2003/04:1362 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-06-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-07-07
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 juni
Fråga 2003/04:1362
av Inger René (m) till justitieminister Thomas Bodström om hot mot politiskt verksamma personerTrakasserier mot politiker verkar öka och som en följd av detta rapporteras om politiker som inte förmår fullfölja sin politiska gärning. Det finns sannolikt också ett inte oväsentligt mörkertal. Endast en fjärdedel av de politiker, som för några år sedan tillfrågades av Kommunförbundet, hade anmält hoten, trots att de vetat vem som låg bakom dem.
Riksåklagaren har uttryckt att "de har en moralisk skyldighet att göra en anmälan. Syftet är ju att tysta politiker och förmå dem att avstå från praktisk verksamhet". Men undersökningar visar att av de anmälningar som faktiskt gjorts är det bara 4 % som går till åtal. Detta kränker den enskilda människan och också hela det demokratiska systemet. Effekten blir att alltfler avslutar sin politiska gärning.
Det måste anses vara ytterst allvarligt för den demokratiska beslutsprocessen i kommunerna och nationellt om inte dylika brott utreds och beivras. Följden blir att politiska beslut i kommunen, där politikerna ofta är väl kända för kommuninvånarna, inte kan fattas på demokratisk grund. Hot och trakasserier mot beslutande personer i kommunen kan enligt min mening inte accepteras av en demokratisk stat, i synnerhet om detta hot kan komma att påverka de beslut som fattas.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att hot mot politiskt verksamma personer ska beivras?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1362 besvarad av Thomas Bodström
den 7 juli
Svar på fråga 2003/04:1362 om hot mot politiskt verksamma personer
Justitieminister Thomas Bodström
Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att hot mot politiskt verksamma personer ska beivras.
Politikers utsatthet och rätt till trygghet var något som regeringen uppmärksammade i höstens regeringsförklaring. Jag instämmer helt med Inger René att hot mot politiskt verksamma personer är en mycket allvarlig företeelse som kan ge en rad negativa effekter för demokratin och det representativa systemet.
Det är mot den bakgrunden man ska se en rad initiativ som på olika sätt kan förväntas bidra till att förebygga och motverka hot mot politiker. Jag vill bland annat framhålla en utredning som tillsattes i höstas för att analysera och utvärdera skyddet för den centrala statsledningen. Inom Regeringskansliet bereder vi också för närvarande frågan om ett vittnesskyddsprogram som i vissa fall också skulle kunna användas för att skydda förtroendevalda eller anställda inom rättsväsendet. Flera polismyndigheter har därtill tagit egna initiativ för att ge säkerhetsinformation till förtroendevalda. Dessutom har Svenska Kommunförbundet i samverkan med landstingen ordnat seminarier för säkerhetsansvariga på temat hot mot politiker. En arbetsgrupp med företrädare för kommuner, landsting och brottsbekämpande myndigheter har tagit fram en handbok för hur politiker bör agera i en hotsituation, hur man gör en polisanmälan etcetera.
Initiativ av dessa slag kommer förhoppningsvis att leda till att fler polisanmälningar görs. Det är förstås bekymmersamt att de hot som ändå anmäls klaras upp i så liten utsträckning. Men man ska också hålla i minnet att de hot och trakasserier som det här är frågan om är svåra att utreda eftersom det sällan finns vittnen och hot ofta framställs anonymt.
Som Inger René säkert vet har stora satsningar gjorts för att tillföra polisen resurser under den senaste mandatperioden. Sedan år 2000 har polisen fått anslagsökningar på nästan 2,2 miljarder kronor. Polisen har också inlett satsningar för att på olika vis öka kvaliteten i brottsutredningarna. Jag följer frågan noggrant och kan komma att vidta ytterligare åtgärder inom området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.