hot mot pälsnäring
Skriftlig fråga 2001/02:670 av Gylling, Johnny (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-05
- Anmäld
- 2002-02-12
- Besvarad
- 2002-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:670
av Johnny Gylling (kd) till justitieminister Thomas Bodström om hot mot pälsnäringI Blekinge pågår sedan en tid demonstrationer av olika slag mot pälsdjursnäringen. En pälsdjursfarmare i Sölvesborg upplever, enligt medierna, att hennes privatliv är hotat. Grupper av demonstranter samlas utanför hennes bostad vid upprepade tillfällen. Hennes namn och adress publiceras på hemsidor och hon får personliga hatbrev och telefonsamtal på grund av den verksamhet hon bedriver. Polisen har tagit emot anmälan om olaga hot men säger sig inte kunna göra något åt demonstrationerna eftersom det råder allmän demonstrationsfrihet enligt regeringsformens andra kapitel.
I regeringsformens första kapitels andra paragraf slås det fast att: "Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter samt värna den enskildes privatliv och familjeliv."
Syftet med demonstrationsfriheten kan inte, enligt min mening, ha varit att enskilda personer ska kunna utsättas för kränkande behandling.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att se till att enskilda människor inte, genom hot och trakasserier, förhindras utöva en legal verksamhet eller att sådan verksamhet försvåras genom den typen av agerande?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:670 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2001/02:670 om hot mot pälsnäring
Justitieminister Thomas Bodström
Johnny Gylling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att enskilda människor inte, genom hot och trakasserier, förhindras att utöva en legal verksamhet eller att sådan verksamhet försvåras genom den typen av agerande. Johnny Gylling har ställt sin fråga bl.a. mot bakgrund av att det i Blekinge sedan en tid pågår demonstrationer mot pälsdjursnäringen.
Att enskilda personer och företag ska kunna leva och verka i samhället utan att drabbas av brott och ordningsstörningar är naturligtvis av grundläggande betydelse i många avseenden. Det är främst polisen som har ansvar för att ge enskilda och andra den tryggheten.
Demonstrations- och mötesfriheten är grundläggande fri- och rättigheter som sedan lång tid tillbaka spelar en väsentlig roll som politiskt uttrycksmedel. Dessa rättigheter utgör hörnstenar i vårt demokratiska samhälle, liksom i övriga demokratiska stater. Demonstrations- och mötesfriheten kan emellertid inte vara helt oinskränkt; ordning och säkerhet måste också kunna garanteras.
I Sverige gäller följande. Enligt regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad mötesfrihet och demonstrationsfrihet (2 kap. 1 § 3 och 4). Det innebär bl.a. att var och en har frihet att anordna och delta i sammankomster eller demonstationer på allmän plats. Dessa fri- och rättigheter får enligt 2 kap. 14 § regeringsformen begränsas av hänsyn till bl.a. ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken.
Att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten samt ingripa när sådana har inträffat hör till polisens grundläggande uppgifter. En annan huvuduppgift för polisen är att bedriva utredning och spaning i fråga om brott som hör under allmänt åtal.
Enligt polislagen får polisen ingripa mot enskilda demonstranter som uppträder ordningsstörande. Bestämmelserna innebär att personer som genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för den får avvisas eller avlägsnas från ett område eller ett utrymme. Detsamma gäller om en straffbelagd gärning ska kunna avvärjas. Om dessa åtgärder är otillräckliga får polisen tillfälligt omhänderta enskilda demonstranter.
Utöver den grundläggande regleringen i regeringsformen finns det bestämmelser i ordningslagen om demonstrationer och andra allmänna sammankomster. En polismyndighet får under vissa förutsättningar ställa in eller upplösa en allmän sammankomst. Bestämmelserna syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och inte i första hand till att säkra framtida lagföring för brott.
Om det finns misstanke om brott är i stället bestämmelserna i rättegångsbalken om förundersökning och om straffprocessuella tvångsmedel tillämpliga. Polisen kan med stöd av dessa bestämmelser ingripa mot enskilda demonstrationsdeltagare som misstänks för att ha begått brottsliga gärningar under demonstrationen, t.ex. brott mot person eller egendom och brott mot allmän ordning.
Regeringen gör nu den största satsningen på polisen någonsin. Under budgetperioden fram till och med 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. Den stora satsningen kommer att ge fler poliser och större resurser för att förebygga och bekämpa brott. Fler civila specialister ska anställas. Satsningen på att utveckla den lokala polisen @ närpolisreformen @ ska fullföljas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.