Hot mot Europakonventionen
Skriftlig fråga 2016/17:466 av Christina Höj Larsen (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-12-08
- Överlämnad
- 2016-12-08
- Anmäld
- 2016-12-09
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
- Svarsdatum
- 2016-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Efter att antalet asylsökande i Europa ökat kraftigt under 2015 har EU och flera stater inom unionen drivit en alltmer restriktiv migrationspolitik. EU-kommissionen har producerat ett stort antal lagförslag med syfte att göra det svårare att komma till Europa och få asyl inom unionen. De internationella konventioner som skyddar rättigheterna för människor på flykt är alltjämt en viktig garant för att utvecklingen inte går för fort. Nu ser vi flera ifrågasättanden av dessa konventioner, bland annat från den danska regeringen.
Danmark är ordförande i Europarådet mellan november 2017 och maj 2018. Den danska regeringen har aviserat att den vill använda ordförandeskapet till att försöka göra ändringar i Europakonventionen, närmare bestämt artikel 8 om rätten till privat- och familjeliv, som är central i rätten till familjeåterförening. Den danska regeringen anser att artikeln hindrar Danmark från att driva en mer restriktiv migrationspolitik och har därför tillsatt en arbetsgrupp bestående av ambassadtjänstemän och personer från olika departement som ska undersöka möjligheterna att genomföra förändringar i konventionen. De planerar också med samma syfte en konferens för justitieministrarna från samtliga stater som är medlemmar i Europarådet.
Sverige och den svenska regeringen har alltid stått upp för de internationella konventionerna och andemeningen i dem, för folkrätten och de principer som den vilar på. Att göra ändringar i de konventioner som utgör grunden för respekten för de mänskliga rättigheterna är mycket allvarligt. Att dessutom göra det i dessa tider, då flera av de grundläggande rättigheterna är hotade av nationalistiska och högerextrema strömningar, är direkt farligt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att, på alla sätt som är möjliga, verka för att Sverige står upp för Europakonventionen och principerna i den samt aktivt motarbetar en förändring av konventionen?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:466 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:466 av Christina Höj Larsen (V) Hot mot Europakonventionen
Christina Höj Larsen har frågat justitieministern om han avser att på
alla sätt som är möjligt verka för att Sverige står upp för Europakonven-tionen och principerna i den samt aktivt motarbeta en förändring av konventionen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
- Sverige har varit medlem i Europarådet sedan organisationen bildades och part till Europakonventionen om mänskliga rättigheter sedan den antogs på 50-talet. Europakonventionen gäller sedan 1995 som svensk lag. Konventionen och Europadomstolens avgöranden har i högsta grad bidragit till att upprätthålla och stärka skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige.
- Även för övriga EU- och Europarådsstater, som samtliga är parter till konventionen, har Europakonventionen och dess övervakningssystem haft en mycket stor betydelse för främjandet och stärkandet av skyddet för mänskliga rättigheter, inklusive på migrationsrättens område. Europadomstolens domar har i ett stort antal länder lett till genomgripande förändringar av lagstiftning och olika delar av rättssystem för att läka konstaterade brister i enskildas rättighetsskydd utifrån ett Europakonventionsperspektiv.
- Det har under många år pågått ett mellanstatligt arbete inom Europarådet som lett till reformer av övervakningssystemet enligt Europakonventionen med det primära syftet att rädda Europadomstolen från en övermäktig arbetsbörda och se till så att systemet kan fungera effektivt även i framtiden. Ett antal högnivåkonferenser har arrangerats kring detta tema av sittande ordförandeland i Europarådets minister-kommitté. Ändringsprotokoll till konventionen har antagits som bl.a. förbättrat domstolens arbetsformer.
- I detta reformarbete har Sverige stått upp för Europakonventions-systemet och konsekvent fört fram vikten av att värna systemets fortlevnad, Europadomstolens ställning och den individuella klagorätten. Sverige har framhållit att det primära ansvaret för att garantera enskildas rättigheter enligt konventionen ankommer på medlemsstaterna och att fokus framöver därför bör vara på nationellt genomförande av konventionen och på effektiv verkställighet av Europadomstolens domar. Det ska finnas tillgång till effektiva nationella rättsmedel för att påtala kränkningar av Europakonventionen så att enskilda inte behöver vända sig till Europadomstolen med klagomål. Vid en högnivåkonferens i Bryssel 2015 enades Europarådets alla medlemmar om en deklaration kring detta. Vi har ännu inte sett något förslag från danska regeringen och kan därför inte att ta ställning för eller mot ett sådant. Däremot kommer vi att följa de eventuella förslag som den danska regeringen kan komma att lägga fram under sitt ordförandeskap.
- Jag delar självfallet uppfattningen att det är viktigt att våga och orka stå upp för mänskliga rättigheter i tider när det finns krafter som utmanar och hotar dessa.
- Jag kan försäkra Christina Höj Larsen att regeringen har för avsikt att fortsätta att värna Europakonventionens unika rättighetssystem även för framtiden.
Stockholm den 15 december 2016
Margot Wallström
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.