hörseltest av elever som studerar svenska för invandrare
Skriftlig fråga 1998/99:94 av vice talman Rose-Marie Frebran, tredje (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-23
- Anmäld
- 1998-11-30
- Besvarad
- 1998-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 november
Svenskundervisningen för flyktingar och invandrare fungerar inte tillfredsställande. Detta är utomordentligt nedslående inte minst med tanke på att krav på grundläggande kunskaper i svenska ställs på arbetsmarknaden. Bra kunskaper i svenska är därför en grundförutsättning för invandrares integration i det svenska samhället.
År efter år har rapporter från Invandrarverket visat på stora brister. Alltför få avslutar studierna i svenska för invandrare (sfi) med godkänt resultat. Regeringens senaste skrivelse om migration och asylpolitik hänvisar till utvärderingar av sfi som gjorts på uppdrag av Skolverket. Visserligen har resultaten förbättrats från läsåret 1993/94 till 1995/96, men fortfarande är det inte mer än hälften av eleverna som blivit godkända efter 18 månaders studier. Detta är djupt otillfredsställande.
Det är betydelsefullt att orsakerna till de dåliga resultaten klarläggs. Det är viktigt att de problem som lyfts fram tas på allvar. Nu har representanter för hörselvården påpekat att hörselproblem kan vara ett hinder i studierna för så många som hälften av alla som studerar svenska för invandrare.
Representanter för hörselvården anser att ett obligatoriskt hörseltest av alla sfi-elever skulle spara både mänskligt lidande och pengar.
Mot denna bakgrund vill jag fråga integrationsministern om regeringen är beredd att noggrant överväga obligatoriska hörseltest av elever som studerar svenska för invandrare.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:94 besvarad av Statsrådet Ulrica Messing
- Statsrådet Ulrica Messing
2 december
Rose-Marie Frebran har frågat mig om regeringen är beredd att noggrant överväga obligatoriska hörseltest av elever som studerar svenska för invandrare.
Att behärska svenska är av avgörande betydelse för att kunna förstå och få tillträde till det samhälle vi lever i. Inte minst inom arbetsmarknaden ställs krav på kunskaper i det svenska språket. Svenskundervisning är därför grunden i den introduktion nyanlända invandrare har rätt att få.
Förutsättningarna att lära sig ett nytt språk är inte lika för alla. Vanligtvis är det lättare om man är välutbildad och redan har tillägnat sig ett främmande språk. Svårare är det t.ex. för människor som har kort skolbakgrund och för dem som av olika anledningar har svårt att koncentrera sig eller har andra hinder för språkinlärningen.
I regeringens proposition "Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik" (prop. 1997/98:16) betonas att kommunerna vid utformandet och genomförandet av introduktionsprogram för skyddsbehövande särskilt bör ta hänsyn till att flyktingsituationen kan ha inneburit både psykiska och fysiska hälsorisker. Hälsoproblem bör uppmärksammas i ett tidigt skede och det är viktigt att kommunerna vid behov tar initiativ till rehabiliterande insatser. Eftersom språket skall fungera som ett kommunikationsmedel i olika miljöer betonas även vikten av att utbildningsanordnaren noga kartlägger vilka förkunskaper och förutsättningar den enskilde invandraren har och vilken typ av svenskundervisning som bäst svarar mot den enskildes behov. Det understryks vidare att eventuella hinder för språkinlärning, såsom t.ex. förekomst av dyslexi eller nedsatt hörsel, bör kartläggas noga.
Det är ett faktum att cirka hälften av de som studerar svenska för invandrare gör avbrott under studietiden. Det är dock långt i från alla som gör det på grund av ett misslyckande. Studieresultat för dem som påbörjade svenskundervisning 1996-1997 visar att en fjärdedel avbrutit sina studier därför att de har fått arbete, gått vidare till annan utbildning eller flyttat.
Svenska Kommunförbundet planerar att genomföra ett antal utbildningsseminarier, bl.a. i syfte att identifiera elever med olika typer av inlärningshinder och utveckla undervisningsmetoder för denna grupp. Ur kommunal synpunkt är det naturligtvis en fördel om hörseltest genomförs kontinuerligt, eftersom det skulle underlätta integrationen, förkorta studietiden och undvika onödiga studiemisslyckanden.
Integrationsverket kommer i sin uppföljning av kommunernas insatser för nyanlända invandrare att särskilt uppmärksamma eventuella hälsoproblem i denna grupp, samt i vilken mån kommunerna tar initiativ till rehabiliterande insatser.
Mot bakgrund av vad som redan initierats anser jag inte att det för närvarande finns någon anledning att överväga obligatoriska hörseltest av samtliga elever som studerar svenska för invandrare. Däremot anser jag att det är av stort intresse att följa utvecklingen inom området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.