hörselskadades situation

Skriftlig fråga 2001/02:98 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-23
Anmäld
2001-10-30
Besvarad
2001-10-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 oktober

Fråga 2001/02:98

av Anita Sidén (m) till socialminister Lars Engqvist om hörselskadades situation

Det kan ta tre år att få en hörapparat för den som bor på fel ort. Detta visar en kartläggning, som Hörselskadades riksförbund, HRF, gjort.

De längsta köerna finns uppe i Gällivare/Kiruna med 36 månader och i Östersund med 32 månader.

Endast Västervik, Lindesberg, Karlskoga och fyra sjukhus i Stockholm klarar besöksgarantin, dvs. hörselvård inom ett kvartal. Det är dessutom stora skillnader i väntetid mellan olika landsting. Av HRF:s undersökning framgår även att avgifterna varierar. På vissa orter kan det kosta tusentals kronor att få hjälp, medan det på andra orter är gratis.

Landstingen är skyldiga, enligt lag, att tillhandahålla hjälpmedel, oavsett i vilket landsting patienterna bor.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att hörselskadade ska få de hjälpmedel som de har rätt till, oavsett bostadsort?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:98 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 31 oktober

Svar på fråga 2001/02:98 om hörselskadades situation

Socialminister Lars Engqvist

Anita Sidén har frågat mig om vilka åtgärder jag avser vidta för att hörselskadade ska få de hjälpmedel som de har rätt till, oavsett bostadsort.

Handikappombudsmannen har i en skrivelse till regeringen framfört att avgiftsbestämmelser m.m. i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) bör ses över. Detta eftersom lagen tillåter dels stora skillnader i avgiftsuttag mellan olika landsting för samma hjälpmedel, dels skillnader i avgiftsuttag inom ett och samma landsting för olika typer av hjälpmedel. Regeringen har genom bl.a. skrivelser från Socialstyrelsen och De Handikappades Riksförbund uppmärksammats på att det förekommer vissa problem med hur de bestämmelser i HSL som rör hjälpmedel för funktionshindrade och avgifter för hjälpmedel ska tolkas.

Det finns alltså skäl att utreda om det behöver införas ett skydd för den enskilde mot höga hjälpmedelsavgifter. Det finns också skäl att se över om någon bestämmelse som berör hjälpmedel i HSL behöver förtydligas.

Regeringen beslutade bl.a. med anledning av detta den 18 oktober 2001 om kommittédirektiv (2001:81) till en utredning om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. En särskild utredare tillkallas med uppdrag att analysera vissa frågor på hjälpmedelsområdet och lämna förslag till åtgärder. Inom hjälpmedelsområdet ska analysen bl.a. avse avgiftssystemet för hjälpmedel och därtill hörande regler i HSL.

Den särskilde utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 10 januari 2003.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.