hörselskadade barns rätt till undervisning
Skriftlig fråga 2004/05:1530 av Wahlgren, Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-04-28
- Inlämnad
- 2005-04-28
- Besvarad
- 2005-05-04
- Svar anmält
- 2005-05-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 april
Fråga 2004/05:1530
av Marie Wahlgren (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om hörselskadade barns rätt till undervisningEnligt Hörselskadades riksförbund är det så många som hälften av alla hörselskadade barn som inte klarar grundskolan. Detta pekar på ett allvarligt misslyckande inom skolväsendet. Det kan omöjligt vara så att det är de hörselskadade barnens oförmåga som ligger bakom dessa siffror utan det måste bero på skolans oförmåga att ge dessa barn en adekvat utbildning.
De allra flesta hörselskadade barn (87 %) går i vanliga klasser. Dessa klasser är ofta stora och inte anpassade för ett hörselskadat barn. Inte heller är pedagogiken alltid anpassad för dessa barn. Bara hälften av landets kommuner har dessutom tillgång till specialpedagoger för hörselskadade barn.
Varje barn måste ha rätt till en skolgång som passar deras särskilda behov. En undersökning som Hörselskadades riksförbund presenterat visar att många hörselskadade barn inte har det i dag. Resultatet pekar på ett behov av nya skolformer för hörselskadade barn men också en bättre uppföljning av barns hörsel inom skolhälsovård och barnavårdscentraler så att man i tid kan upptäcka en hörselskada och sätta in relevant hjälp.
Min fråga till statsrådet är vilka åtgärder han ämnar vidta för att säkerställa att hörselskadade barn får den undervisning som de har rätt till.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1530 besvarad av Ibrahim Baylan
den 4 maj
Svar på frågorna 2004/05:1529 om hörselskadade i skolan och 1530 om hörselskadade barns rätt till undervisning
Statsrådet Ibrahim Baylan
Anita Sidén och Marie Wahlgren har båda ställt frågor om hörselskadade barns undervisning och resultat. Båda frågorna avser en liknande frågeställning och jag väljer därför att besvara dem i ett sammanhang.
Låt mig börja med att slå fast att alla barn oberoende av ursprung, kön samt ekonomiska och sociala försättningar har rätt till en bra utbildning av hög kvalitet. Alla barn är unika och har olika behov och förutsättningar som behöver tillgodoses så att de får möjlighet att nå upp till skolans mål. Tyvärr finns det inte någon standardmodell som går att tillämpa på alla barn. Vi vet däremot att ju tidigare skolan blir uppmärksam på elevernas behov desto större möjlighet har eleven att uppnå målen i skolan. Mot denna bakgrund tror jag att beslutet att införa individuella utvecklingsplaner för alla elever i grundskolan och motsvarande skolformer kan vara ett viktigt steg i denna riktning, eftersom dessa tidigt kommer att synliggöra vilka insatser som är nödvändiga för att eleven ska nå målen.
Rapporten Sanning och konsekvens om hörselskadades i situation i Sverige från Hörselskadades Riksförbund är intressant och tänkvärd. Dock kan man inte utifrån en rapport dra alltför långtgående slutsatser. Rapporten innehåller en del luckor som ger upphov till frågor, exempelvis hur situationen är för de elever som inte väljer att studera på riksgymnasiet i Örebro. Rapporten ger oss en bild som vi behöver komplettera med mer kunskap för att kunna se helheten kring de hörselskadade eleverna och deras studiegång.
Kommunerna har ansvaret för elevernas skolgång, hörande såväl som hörselskadade. Det är därför mycket oroande om inte kommunerna kan erbjuda eleverna den hjälp och det stöd som de har rätt till. Ifall man som elev eller vårdnadshavare inte är nöjd med utbildningen bör detta alltid anmälas till Statens skolverk som har tillsynsansvar över skolväsendet.
Det är dock inte bara kommunerna som har ett ansvar. Även regeringen har ett ansvar för de hörselskadade elevernas skolgång. För det första så har döva och hörselskadade elever en möjlighet att kunna fullgöra sin skolplikt i specialskolan. Denna skolform erbjuder eleverna en unik möjlighet till undervisning i en teckenspråkig miljö. I fjol så var 587 elever inskrivna i någon av de sex specialskolorna.
För det andra så erbjuder staten genom Specialpedagogiska institutet skolhuvudmannen råd och stöd i specialpedagogiska frågor. Institutet administrerar även statsbidraget till särskilda insatser på skolområdet. Bidraget kan sökas av kommuner, landsting eller kommunalförbund för utbildningsinsatser för elever med funktionshinder eller med andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan.
För det tredje så kan kommunerna genom statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem anställa specialpedagoger i skolorna.
Jag avser att noga följa utvecklingen för de hörselskadade eleverna i skolan och överväga vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att öka möjligheterna för hörselskadade elever att nå utbildningens mål.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.