Hormonbehandling för sexualbrottslingar
Skriftlig fråga 2020/21:2747 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-04
- Överlämnad
- 2021-05-04
- Anmäld
- 2021-05-05
- Svarsdatum
- 2021-05-12
- Besvarad
- 2021-05-12
- Sista svarsdatum
- 2021-05-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nej tack till sexualbrott mot barn. I dagarna har polis från flera länder tagit ned en pedofilplattform med över 400 000 konton där sexuella övergrepp mot barn, i huvudsak pojkar, publicerats. Svenska gripanden är att vänta.
Straffen för sexualbrott mot barn borde harmoniseras med det livslånga trauma som offret ofta bär på. Inte sällan är barnets egen sexualitet hämmad och påverkad av de övergrepp som den varit utsatt för, och tilliten till vuxna inskränks.
En forskning som gjorts på Karolinska institutet 2020 där man studerat resultatet på män som på frivillig basis genomgått hornombehandling visar på goda resultat. Genom att sänka testosteronnivåerna lyckades man minska den totala risken för att begå sexuella övergrepp och särskilt riskfaktorerna att ha sexuellt intresse för barn och hög sexuell lust.
Sverige behöver på allvar se till att minska risken för att barn utsätts för sexuella övergrepp. Insatser bör skärpas på flera områden, både i det proaktiva arbetet men också straffmässigt. Lagstiftning behöver bli så pass skarp att den i sig avskräcker från sådana handlingar.
Genom att erbjuda individer en testosteronsänkande hormonbehandling enligt den forskning som gjorts på Karolinska institutet skulle man kunna arbeta förebyggande med de individer som tenderar att ha en attraktion till barn och är medvetna om det och vill få hjälp. Vidare borde en sådan behandling vara tvingande för den som döms för sexualbrott.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ta initiativ till att se över möjligheterna att göra det tvingande för personer som döms för sexuella övergrepp på barn att genomgå hormonbehandling likt den forskning som gjorts på Karolinska institutet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2747 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2747 av Linda Lindberg (SD) Hormonbehandling av sexualbrottslingar
Linda Lindberg har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att se över möjligheterna att göra det tvingande för personer som döms för sexuella övergrepp på barn att genomgå hormonbehandling likt den forskning som gjorts på Karolinska institutet.
En grundläggande utgångspunkt inom hälso- och sjukvården är att vården ska vara frivillig och genomföras i samråd med den som är behov av vård. Det gäller även dem som har dömts för brott och den som är intagen i fängelse får t.ex. enligt 3 kap. 2 § tredje stycket fängelselagen inte åläggas att underkasta sig medicinsk behandling. Kravet på frivillighet hindrar dock inte att Kriminalvården arbetar aktivt med att motivera intagna att delta i behandling av medicinsk karaktär.
Frågan om huruvida den som under anstaltsvistelsen inte deltar i sådan medicinsk behandling som kräver samtycke ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten behandlades nyss av riksdagen med anledning av förslagen i prop. 2020/21:18 En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. Riksdagen anslöt sig då till regeringens bedömning att en sådan ordning inte är lämplig.
Att förhindra återfall i brott är en prioriterad fråga för regeringen. På senare tid har flera lagändringar genomförts för att minska risken för återfall efter villkorlig frigivning samt för att skärpa reaktionerna vid misskötsamhet såväl under anstaltstiden som under villkorlig frigivning. Bland annat mot bakgrund av den skärpta synen på sexualbrott har dessutom 2020 års sexualbrottsutredning i uppdrag att se över straffskalorna för sexualbrotten. Jag följer noga resultatet av dessa reformer samt av utredningens arbete.
Stockholm den 12 maj 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.