Hongkong och de mänskliga rättigheterna

Skriftlig fråga 2025/26:308 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-12-10
Överlämnad
2025-12-11
Anmäld
2025-12-12
Svarsdatum
2025-12-17
Besvarad
2025-12-17
Sista svarsdatum
2025-12-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Under det senaste året har Sveriges relationer med Folkrepubliken Kina åter fördjupats. Detta sker samtidigt som allvarliga människorättsövergrepp och tydliga brott mot internationella åtaganden kvarstår utan att dessa frågor fått något påtagligt genomslag i den svenska politiken gentemot Kina.

Ett konkret exempel är situationen i Hongkong. De demokratiska fri- och rättigheterna har under senare år monterats ned i strid med den kinesisk-brittiska deklarationen. Under protesterna 2019–2020 begicks omfattande och väldokumenterade övergrepp mot fredliga demonstranter. Dessa händelser är relevanta för Sverige, inte minst då vi är part till FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

I dag väntar världen på domstolsbeskedet för 78-årige Jimmy Lai, som hålls fängslad för sitt stöd till demokratirörelsen och för att ha utövat de fri- och rättigheter Hongkong garanterats i internationella avtal. Demokratiförespråkare grips och åtalas både i och utanför Hongkong, under allt vidare tolkningar av den nationella säkerhetslagstiftningen och den nya lagstiftningen enligt artikel 23.

Det internationella samfundets begränsade gensvar på denna utveckling har i praktiken lämnat fältet öppet för Kina att fortsätta inskränka grundläggande friheter utan påföljd. Det riskerar att sända en farlig signal om att brott mot internationella avtal kan ske utan konsekvenser – inom såväl mänskliga rättigheter som andra områden.

Utrikesministern är säkert väl medveten om uppgifterna att Hongkong används av ryska statliga aktörer för att kringgå EU:s sanktioner och anskaffa produkter med dubbla användningsområden som produceras i Europa, för att användas i ett krig som direkt påverkar Europas och Sveriges säkerhet.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Hur avser ministern att, i Sveriges kontakter med Kina, verka för att värna rättsstatens principer och skydda de mänskliga rättigheterna i Hongkong?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:308 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2025/26:308 Hongkong och de mänskliga rättigheterna

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2025/26:308 av Olle Thorell (S)
Hongkong och de mänskliga rättigheterna

Olle Thorell har frågat mig hur jag, i Sveriges kontakter med Kina, avser verka för att värna rättsstatens principer och skydda de mänskliga rättigheterna i Hongkong.

Den negativa utvecklingen i Hongkong, med minskat demokratiskt utrymme och ökat inskränkande av individers åtnjutande av mänskliga rättigheter, har fortsatt. Detta konstaterades av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, då han i ett uttalande förra veckan uttryckte oro över utvecklingen och konstaterade att Hongkongs nya säkerhetslagar inte är förenliga med Hongkongs åtaganden avseende konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR).

Regeringen anser att situationen för mänskliga rättigheter i Kina är allvarlig, vilket jag lyfte med min kinesiska motpart under min resa till Peking i oktober. Tidigare statssekreterare Håkan Jevrell tog upp frågan om de nya säkerhetslagarna då han besökte Hongkong tidigare i år.

Regeringen verkar även fortsatt för ett tydligt EU-gemensamt agerande vad gäller Hongkong och är pådrivande för genomförande av de åtgärder som fastställdes i juli 2020 som svar på den negativa händelseutvecklingen. Exempelvis lyfte EU och Sverige, i samband med MR-rådets möte i september i år, frågan om utvecklingen i Hongkong. EU:s uttalande tog bl.a. upp rättegången mot Jimmy Lai och urholkningen av Hongkongs demokratiska processer. Detta budskap upprepades i ett EU-uttalande som beklagade domen i samband med att den avkunnades. Sverige har tillsammans med flera andra länder närvarat under rättegången och när domen föll. Regeringen har löpande understrukit vikten av att myndigheterna i Hongkong och på fastlandet lever upp till sina åtaganden enligt folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter.

Stockholm den 17 december 2025

 

Maria Malmer Stenergard

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.