homosexuellas situation i EU:s kandidatländer
Skriftlig fråga 2000/01:585 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-26
- Anmäld
- 2001-01-31
- Besvarad
- 2001-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:585
av Helena Bargholtz (fp) till utrikesminister Anna Lindh om homosexuellas situation i EU:s kandidatländerSverige har fört fram frågor om EU:s utvidgning som en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet. För kandidatländerna gäller bl.a. att de ska uppfylla de s.k. Köpenhamnskriterierna där frågor om respekten för mänskliga rättigheter är en viktig del.
Flera av EU:s kandidatländer har en lagstiftning som på olika sätt diskriminerar homo- och bisexuella. I exempelvis Bulgarien och Rumänien finns det kvar straffrättsliga förbud mot homosexuella förbindelser och i Estland och Litauen finns det skilda åldersgränser för samkönade och heterosexuella förbindelser.
I de senaste rapporterna om kandidatländerna saknas uppgifter om dessa länders lagstiftning rörande homosexuellas situation. Detta måste betecknas som en stor brist och innebär samtidigt en risk för att frågorna kommer i skymundan vid medlemskapsförhandlingarna.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern vilka konkreta initiativ ministern kommer att ta under ordförandeskapet för att garantera att frågor om homo- och bisexuellas mänskliga rättigheter i kandidatländerna blir allsidigt belysta i granskningen av uppfyllelsen av Köpenhamnskriterierna.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:585 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2000/01:585 om homosexuellas situation i EU:s kandidatländer
Utrikesminister Anna Lindh
Helena Bargholtz har frågat mig vilka konkreta initiativ jag kommer att vidta under det svenska ordförandeskapet i EU för att garantera att frågor om homo- och bisexuellas mänskliga rättigheter i kandidatländerna blir allsidigt belysta i granskningen av uppfyllelsen av Köpenhamnskriterierna.
Diskriminering och bestraffning av människor enbart på grund av deras sexuella läggning står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. En lagstiftning som innebär diskriminering av homosexuella är självfallet oacceptabel.
När det gäller utvidgningsförhandlingarna grundas MR-bevakningen som Helena Bargholtz också påpekar på de s.k. Köpenhamnskriterierna som är ett uttryck för EU:s totala MR-politik. Den politiken inkluderar då även den allmänna icke-diskrimineringsprincipen @ en princip som är central när det gäller respekt för de mänskliga rättigheterna. Homo- och bisexuella personer, som utgör en utsatt grupp, omfattas således också av denna princip och då även av Köpenhamnskriterierna.
Frågan om de homosexuellas situation är en viktig del av det politiska Köpenhamnskriteriet för medlemskap. Grunden för kandidatländernas åtaganden utgörs av artikel 13 i fördraget. Frågorna om diskriminering tas också upp i EU:s stadga om grundläggande rättigheter som proklamerades vid toppmötet i Nice, där det slås fast att all diskriminering på basis av bl.a. sexuell läggning ska vara förbjuden.
I utvidgningsförhandlingarna har de homosexuellas situation uppmärksammats. Unionen har i sina förhandlingspositioner betonat att detta är en viktig del av det politiska kriteriet och uppmanat kandidatländerna att uppmärksamma frågan, samt att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning. Kommissionen har tagit upp frågan i sina översynsrapporter, t.ex. i fallet Rumänien där man konstaterar att vissa framsteg har gjorts men framhåller att fortsatta ansträngningar är nödvändiga. Från svensk sida kommer vi att noga följa att kandidatländerna lever upp till sina åtaganden.
Jag har för avsikt att inom regeringen fortsätta diskutera frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.