homosexuella partners rättigheter vid EU-anställning

Skriftlig fråga 1998/99:325 av Westerholm, Barbro (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-04
Anmäld
1999-02-09
Besvarad
1999-02-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:325 av Barbro Westerholm (fp) till justitieministern om homosexuella partners rättigheter vid EU-anställning

den 4 februari

I lagutskottets betänkande (1993/94:LU28) om Registrerat partnerskap m.m. framhölls att särskilda svårigheter kan tänkas uppkomma när en lagstiftning om registrerat partnerskap skall tillämpas på fall med internationell anknytning. Samtidigt konstaterade utskottet att detta inte är unikt för partnerskapet, det finns en rad andra problem när det gäller internationellt privaträttsliga konsekvenser inom familjerättens område. Tisdagen den 28 januari fastslog EU-domstolen att homosexuella EU-tjänstemän som ingått registrerat partnerskap inte kan få samma rättigheter som gifta heterosexuella.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieministern:

Vad avser regeringen göra för att undanröja denna diskriminering av EU-anställda som ingått registrerat partnerskap?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:325 besvarad av Statsrådet Britta Lejon

Svar på fråga 1998/99:325 om homosexuella partners rättigheter vid EU-anställning och 335 om homosexuella par
    Statsrådet Britta Lejon

Barbro Westerholm har frågat justitieministern vad regeringen avser göra för att undanröja diskriminering av EU-anställda som ingått registrerat partnerskap och Eva Arvidsson har frågat vilka åtgärder ministern tänker vidtaga för att tillämpningen av tjänsteföreskrifterna skall anpassas till nationella regler.

Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att det är jag som skall svara på dessa frågor.

Anställningsvillkoren för tjänstemän vid EG:s institutioner, regleras i en rådsförordning (EEG, Euroatom, EKSG nr 259/68). Dessa tjänste-föreskrifter fastställs av rådet efter förslag från kommissionen. Beslut fattas med kvalificerad majoritet efter att övriga berörda institutioner hörts.1 Kommissionens exklusiva rätt att lägga förslag gäller alltså även på detta område.

Vissa av de förmåner som utgår enligt tjänsteföreskrifterna förutsätter ett visst civilstånd. Enligt artikel 1 i bilaga VII har t.ex. gifta tjänstemän rätt till hushållstillägg. Rådet har i sin tillämpning av föreskrifterna inte ansett att registrerat partnerskap berättigar till dessa förmåner. Det faktum att registrerat partnerskap enligt svensk lag medför samma rättsverkningar som äktenskap, i alla avseenden som har betydelse för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna, har därmed inte beaktats. Frågan har prövats i förstainstansrätten, mål T-264/97. Den svenska regeringen intervenerade i målet och yrkade att förstainstansrätten skulle ogiltigförklara rådets beslut att inte erkänna ett i Sverige registrerat partnerskap som likvärdigt med ett äktenskap. Detta synsätt vann inte stöd i förstainstansrätten. Enligt domen är rådet inte skyldigt att ta hänsyn till nationell rätt vid tolkningen av vad som avses med äktenskap i tjänsteföreskrifterna.

En första åtgärd från regeringens sida blir nu att pröva om domen bör överklagas. Frågan bereds för närvarande. Skulle denna väg inte bedömas framkomlig, eller skulle förstainstansrättens dom slås fast i högre instans, måste Sverige fortsätta att verka för en ändring av tjänsteföreskrifterna.

Sverige har, i samband med att ett förslag om ändring av tjänsteföreskrifterna i fråga om lika behandling antogs 1998, framfört sin syn på att tjänstemän som lever i registrerade partnerskap skall omfattas av samma förmåner som gifta makar.2 Detta synsätt delades inte av en majoritet av medlemsländerna. Sverige lyckades dock få igenom att ett uttalande fogades till rådets protokoll, där rådet anmodar kommissionen att utreda vad som krävs för att garantera lika behandling av funktionshindrade och anställda som ingått registrerat partnerskap. Kommissionen uppmanades vidare att föreslå nödvändiga ändringar på dessa områden. Det är regeringens fasta övertygelse och målsättning, att medlemsstaternas rättsordningar, och den reglering av medborgarnas civilstånd som dessa rymmer, skall respekteras vid tillämpningen av tjänsteföreskrifterna. Regeringen kommer därför att noga följa vad som sker inom kommissionen med anledning av rådets anmodan.

-------

1

 Fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en kommission för Europeiska gemenskaperna, kapitel IV artikel 24.

2

 I korthet innebär ändringen att en princip om lika behandling - utan hänsyn direkt eller indirekt till ras, kön, sexuell läggning, åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat liknande hänseende - skall gälla vid rekrytering och befordran. Rätten till vissa löneförmåner utvidgades dock inte.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.