homofobiska inslag i skolböcker
Skriftlig fråga 2004/05:161 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-10-20
- Inlämnad
- 2004-10-20
- Besvarad
- 2004-10-27
- Svar anmält
- 2004-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 oktober
Fråga 2004/05:161
av Birgitta Ohsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om homofobiska inslag i skolböckerDen svenska skolans undervisningsmaterial bör präglas av sakkunskap, öppenhet och fakta. Rasism, sexism, homofobi och allehanda konservativa fördomar hör inte hemma i en modern och upplyst undervisningsmiljö. Men trots att skollagens 1 kap. 2 § stadgar att skolan ska "aktivt motverka alla former av kränkande behandlingar såsom mobbning och rasistiskt beteende" begår var femte skola lagbrott. I en undersökning som Ekoredaktionen på Sveriges Radio gjort visas nämligen att var femte svensk skola har undervisningslitteratur som strider mot detta. I studien svarar enbart två av de 68 skolor som har svartlistade böcker att de tänker byta ut sin litteratur under 2005. RFSL Ungdom (Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigandes Ungdomsförbund) tillhör några av många grupper som uppmärksammat detta och de presenterade hösten 2003 rapporten Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år, där många exempel på stereotyper om homosexuella, bisexuella och transpersoner i skollitteraturen presenterades.
Vad avser utbildningsministern att göra för att uppmärksamma och avskaffa homofobisk och annan kränkande undervisningslitteratur i den svenska skolan?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:161 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2004/05:161 om homofobiska inslag i skolböcker
Utbildningsminister Thomas Östros
Birgitta Ohlsson har frågat vad jag som utbildningsminister avser att göra för att uppmärksamma och avskaffa homofobisk och annan kränkande undervisningslitteratur i den svenska skolan.
Skolans skyldighet att motverka kränkande behandling regleras i flera lagar och förordningar som skollagen (1985: 1100), de tre läroplanerna (Lpfö98, Lpo94 och Lpf94) samt arbetsmiljölagen (1977: 1160) med tillhörande föreskrifter. Det är allas ansvar i skolan att verksamheten utformas i överensstämmelse med värdegrunden. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling och klart ta avstånd från det som strider mot skolans värdegrund.
Skolornas läromedel ska självfallet vara aktuella och spegla läroplanens demokratiska värden för en allsidig undervisning. I och med att statlig granskning av läromedel upphörde 1991 och genom decentraliseringen av skolan är det skolhuvudmannen som ska se till att undervisningen står i överensstämmelse med mål- och styrdokumenten samt bevaka skolans läromedelssituation. Skolhuvudmannen är dessutom skyldig att se till att lärare och rektorer har nödvändiga insikter i gällande verksamhetsmål oavsett om det är en kommunal eller en fristående skola. I skollagen och grundskoleförordningen anges även att eleverna ska ha läromedel som är tidsenliga. Det är lärarna som gör den pedagogiska bedömningen av vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Läromedelsförlagen har fått förtroendet att producera goda läromedel som följer riktlinjerna i läroplaner och kursplaner. De läromedel som inte uppfyller de kvalitetskrav som läro- och kursplaner ställer ska tvingas ur produktion genom att inte efterfrågas.
Att osynliggöra vissa former av sexuell läggning och samlevnad är kränkande och kan vara förödande för unga människors självkänsla och identitet. Regeringen beviljade i september 2002 Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL Ungdom) stöd ur Allmänna arvsfonden med 1 290 000 kronor för projektet HBT -ungdomars rätt i samhället för att stärka unga homosexuellas, bisexuellas och transpersoners självbild samt att genom information motverka HBT - fobi bland elever, lärare och annan skolpersonal. Inom ramen för projektet analyserades 15 biologiböcker utifrån ett HBT @ perspektiv. Rapporten Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år från hösten 2003, som Birgitta Ohlsson hänvisar till, visar att i stort sett samtliga analyserade läromedel enligt min mening behandlar HBT okunnigt och fördomsfullt. Rapporten tydliggör också att det är nödvändigt att skolor och kommuner aktivt ser över sina läromedel.
Statens skolverk har på uppdrag av regeringen kartlagt alla former av kränkande behandling i skolan och föreslagit åtgärder. Uppdraget, som redovisades i november 2002, visade att det brister i skyddet mot diskriminering och annan kränkande behandling.
Ovanstående rapporter har bidragit till att regeringen i september 2003 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Redan i april 2004 överlämnades betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004: 50) till regeringen. Syftet med den lag som där föreslås är bland annat att främja elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Utredningen föreslår att skolan ska få ett ansvar för att vidta ta alla åtgärder som rimligen kan krävas för att förhindra kränkningar. Lagförslaget behandlas inom departementet.
På regeringens uppdrag har Skolverket dessutom i samarbete med Myndigheten för skolutveckling utarbetat allmänna råd och kommentarer för arbetet mot kränkande behandling och med att upprätta handlingsprogram. Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar kan tillämpas och vänder sig till rektorer, lärare och andra personalgrupper i skolan. De riktar sig också till skolhuvudmännen som har det yttersta ansvaret för att skolorna aktivt arbetar med att motverka alla former av kränkande behandling. Skolorna ska ha fungerande handlingsprogram mot kränkande behandling.
Skolverkets utbildningsinspektion, som på senare tid har intensifierats ska bidra till att kvaliteten i skolan förbättras. Normer och värden samt arbetsmiljö och delaktighet är två av de sju områden som granskas. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder som skärper kraven på skolornas och kommunernas kvalitetsredovisningar. De redovisas i det samlade kvalitetsprogrammet för skolan, Alla skolor ska vara bra skolor, som regeringen presenterade våren 2003. Kvalitetsredovisningarna ska vara det centrala dokumentet för att utvärdera skolans resultat och måluppfyllelse. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta ytterligare bestämmelser angående kvalitetsredovisning. I uppdraget ingår att verket ska förbereda allmänna råd som stöd för arbetet med den förstärkta kvalitetsredovisningen. Det är regeringens mening att läromedlen bör ingå som en del i skolhuvudmännens och skolornas kvalitetsredovisning. På så sätt kommer skolhuvudmännen att tvingas till ett större ansvar för läromedelssituationen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.