Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

homofobiska hatbrott under Pridefestivalen

Skriftlig fråga 2002/03:1291 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-08-11
Besvarad
2003-08-25
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 augusti

Fråga 2002/03:1291

 av Gustav Fridolin (mp) till justitieminister Thomas Bodström om homofobiska hatbrott under Pridefestivalen

Årets största kärleksmanifestation, Pridefestivalen, blev störd av flera grova hatbrott. Redan innan festivalen hade inletts blev ledaren för gaystadsvandringarna angripen och misshandlad. Lördagens stora parad blev anfallen av ett 30-tal nynazister med koppling till Nationaldemokraterna. En treårig flicka i publiken blev skadad och en paraddeltagare fick vårdas på sjukhus efter allvarliga skador.

Angreppen och hatbrotten skrämmer då de angriper demokratins allra yttersta värden; yttrandefriheten och rätten att vara den man är. Västeuropa har till stor del, om än inte tillräckligt, varit befriade från den här typen av politiskt organiserade attacker mot HBT-världens samlingar och festivaler under de senaste åren. I Östeuropa har det varit vanligare och jag hade själv möjlighet att bevittna den massiva polisinsats som i år skyddade Budapest Pride.

Det är viktigt att den här typen av attacker inte får stå oemotsagda eller mötas utan en tydlig reaktion från samhällets sida. Regeringen borde därför snarast utarbeta en handlingsplan för hur man kan motarbeta hatbrotten och homofobin med särskild inriktning på den politiskt organiserade brottsligheten som HBT-rörelsen nu råkar ut för.

Jag vill därför fråga justitieministern om han avser att utarbeta en sådan handlingsplan?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1291 besvarad av Thomas Bodström

den 25 augusti

Svar på fråga 2002/03:1291 om homofobiska hatbrott under Pridefestivalen

Justitieminister Thomas Bodström

Gustaf Fridolin har frågat mig om regeringen avser att utarbeta en handlingsplan för att motarbeta homofobi och så kallat hatbrott.

Jag vill inledningsvis understryka att jag ser mycket allvarligt på brottslighet av det slag som Gustaf Fridolin tar upp i sin fråga. Det är givetvis fullständigt oacceptabelt att någon utsätts för brott på grund av sin sexuella läggning. Jag vill också särskilt peka på de åtgärder från regeringens sida som redovisas i den nationella handlingsplanen mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering (skr. 2000/2001:59) samt i den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna (skr. 2001/02:83). Det viktiga är dock inte i vilken form åtgärderna redovisas utan vilka åtgärder som faktiskt vidtas.

Sedan lång tid har polisen och åklagarväsendet haft i uppdrag från regeringen att särskilt prioritera och på olika sätt utveckla bekämpningen av brott som innebär att någon kränks på grund av sexuell läggning. Polisen och åklagarväsendet har också vidtagit åtgärder av olika slag för att bli bättre på att förebygga och bekämpa sådana brott. Det kan nämnas att Riksåklagaren nyligen har reviderat sina riktlinjer i detta hänseende. Enligt riktlinjerna ska till exempel ärendena handläggas med förtur av särskilt utsedda åklagare. Inom åklagarväsendet finns också funktioner för samordning och uppföljning av nämnd brottslighet på central och regional nivå. Inom polisen finns särskilda kontaktpersoner för brott som innebär att någon kränks på grund av sin sexuella läggning med mera. Dessa kontaktpersoner har exempelvis till uppgift att arbeta med utbildning och samverkan.

Att öka kunskapen och medvetandet är viktigt för att kunna motverka brott som innebär att någon kränks på grund av sin sexuella läggning. Därför har regeringen verkat för förbättrad utbildning och fortbildning hos rättsväsendets myndigheter. Samtliga myndigheter inom rättsväsendet har upprättat strategier för att garantera att personalen har goda kunskaper på det aktuella området.

På regeringens initiativ har också det straffrättsliga skyddet när det gäller hets mot bland annat homosexuella förstärkts. Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari i år utvidgades bestämmelsen om hets mot folkgrupp så att även hets med anspelning på sexuell läggning är straffbart. Det infördes då också en särskild straffskala för grova fall av hets mot folkgrupp. Nu kan sådana allvarliga brott bestraffas med upp till fyra års fängelse. Vidare har strafflagstiftningen förtydligats så att det nu klart framgår som försvårande att kränka någon på grund av sexuell läggning.

I detta sammanhang bör också nämnas den nya civilrättsliga diskrimineringslagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli i år. Genom denna förbjuds diskriminering, som har samband med sexuell läggning, på en rad områden såsom bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning och tillgången till varor, tjänster och bostäder. Därtill har det inom Regeringskansliet helt nyligen tillsatts en särskild utredare som snabbt ska utreda hur skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning ytterligare kan förstärkas.

Regeringen har alltså vidtagit ett flertal åtgärder för att motverka brott där någon kränks på grund av sin sexuella läggning. Säkerhetspolisen gör årligen en kartläggning av bland annat sådan brottslighet. Genom kartläggningen ges regeringen en god möjlighet att följa brottsutvecklingen på området och ta initiativ till de ytterligare åtgärder som visar sig nödvändiga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.