Höjda sociala avgifters effekter för hemtjänsten

Skriftlig fråga 2016/17:822 av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

Regeringen fattade i vårändringsbudgeten för 2015 (prop. 2014/15:99) beslut om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, det vill säga en skattehöjning för att anställa unga som tar sina första steg på arbetsmarknaden. I klartext höjda arbetsgivaravgifter och därmed ökade kostnader för alla utförare i välfärden. Ett sådant exempel är utförare i annan regi av till exempel hemtjänst. Regeringen fattade därtill i vårdändringsbudgeten samtidigt beslut om att kompensera kommuner och landsting för dessa ökade kostnader.

Regeringens budget innehöll förslag om att tillföra kommuner och landsting 800 miljoner kronor för 2015, 2,6 miljarder kronor för 2016 och 3 miljarder kronor för 2017 och framåt. Den slopade nedsättningen av socialavgifterna för unga i två steg beräknades samtidigt öka skatteintäkterna netto med 5,5 miljarder kronor 2015, 15,7 miljarder kronor 2016, 18,3 miljarder kronor 2017 och 18,1 miljarder kronor 2018.

Över åtta av tio svenskar anser att det är viktigt med valfrihet och en mångfald av utförare inom hemtjänsten. En fjärdedel av alla utförda hemtjänsttimmar genomförs av annan utförare än den kommunala, enligt Socialstyrelsen. Det finns nu mängder av exempel på kommuner som inte erbjuder lika villkor för alla utförare i kommunen. Det blir tydligt när icke-offentliga och andra utförare inte får ta del av samma kompensation som offentliga utförare för de höjda arbetsgivaravgifterna. Det drabbar många brukare av dessa hemtjänster och engagerade småföretagare och andra utförare av hemtjänst.

Regeringen säger i sina högtidstal att den också är för valfrihet i välfärden. Men i konkreta åtgärder leder politiken i motsatt riktning. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

På vilket sätt kommer regeringen och statsrådet att följa upp effekterna för de utförare av hemtjänst i annan regi som inte får ta del av den redan beslutade kompensationen på samma sätt som offentliga utförare, och vilka nya konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att se till att det ska råda likvärdiga villkor för alla utförare av hemtjänst oavsett driftsform?