Höjda skatter

Skriftlig fråga 2017/18:1519 av Sofia Fölster (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-06-18
Överlämnad
2018-06-18
Anmäld
2018-06-19
Sista svarsdatum
2018-06-27
Svarsdatum
2018-07-06
Besvarad
2018-07-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Antalet människor med normala inkomster som betalar statlig inkomstskatt har under nuvarande mandatperiod ökat. Över 1,3 miljoner personer betalar numera minst hälften av en inkomstökning i skatt. Det är närmare 300 000 fler personer än 2014.  För att Sverige ska vara ett attraktivt land att utbilda sig och arbeta i behöver vi ett skattesystem som förbättrar vår konkurrenskraft.

Sverige är det land i världen som har högst marginalskatt. Trots att denna skatt var högst i världen redan förra mandatperioden har regeringen fortsatt att höja den. Jobbskatteavdraget har försämrats och brytpunkten har inte höjts på det sätt som den brukar. Inte minst i verksamheter som är kunskapsintensiva innebär de höga marginalskatterna ett stort hinder när spetskompetens ska rekryteras, exempelvis från andra länder.

När det lönar sig mindre att utbilda sig och anstränga sig minskar incitamenten till utbildning och ansträngning. Detta hotar svensk konkurrenskraft och på lång sikt även Sveriges ekonomi. Nu behövs stärkta drivkrafter för arbete, i stället för höjda bidrag och skatter.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ansträngning och utbildning ska löna sig mer i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1519 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2018/02461/S1

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1519 av Sofia Fölster (M)
Höjda skatter

Sofia Fölster har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att ansträngning och utbildning ska löna sig mer i Sverige.

Regeringen har sedan den tillträdde fört en stram och ansvarsfull finanspolitik som medfört att det underskott som ärvdes från den förra regeringen har vänts till överskott. Högre skatt för dem som har relativt höga inkomster ger både nödvändiga skatteintäkter och har en god fördelningsprofil.

Som jag tidigare har svarat dina partikamrater Boriana Åberg och Christian Holm Barenfeld ser jag inte att beskattningen av relativt höga inkomster skulle vara det största problemet vi står inför i dag vad gäller valet att vidareutbilda sig. Antalet nya sökande till universitet och högskolor är mycket högt. De senaste åren har antalet nya sökande inför höstterminen legat runt 130 000 personer, vilket kan jämföras med 2006 då det låg runt 88 000 personer. För att elever ska lära sig mer måste dock ojämlikheten i skolsystemet brytas. Det ska finnas goda möjligheter till utbildning och vidareutbildning. Skatteintäkter via t.ex. den statliga inkomstskatten används för att göra angelägna investeringar i skolan.

Vidare är det inte bara skatter som påverkar antalet arbetade timmar. Sverige har nu den högsta sysselsättningsgraden i EU. En viktig förutsättning för detta är tillgången till barn- och äldreomsorg. Fortsatta investeringar i välfärden är nödvändiga för att både kvinnor och män ska få möjlighet att arbeta heltid. En bättre äldreomsorg och högre kvalitet i barnomsorgen är inte bara en fråga om en trygg ålderdom respektive barndom, utan kan även minska antalet personer som slutar arbeta eller går ned i arbetstid för att ta hand om närstående.

För att få fler i arbete och för att få dem som arbetar att orka arbeta heltid måste vi också fortsätta satsa på utbildning, arbetsmiljö och förebyggande av arbetsrelaterad ohälsa.

Stockholm den 6 juli 2018

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.