Höjda kursavgifter för ordningsvakter
Skriftlig fråga 2019/20:791 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-22
- Överlämnad
- 2020-01-22
- Anmäld
- 2020-01-23
- Svarsdatum
- 2020-01-29
- Besvarad
- 2020-01-29
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Polisbristen i Sverige är närmast akut. Att anlita ordningsvakter har då varit en lösning för att skapa trygghet och säkerhet. I mars höjer Polismyndigheten kursavgifterna för ordningsvakter. Beslutet om höjningar skapar oro inför framtiden, där landsbygden kan drabbas hårt. Efter höjningen kommer grundutbildningen, som fram tills nu kostat 7 780 kronor, att kosta 22 875 kronor. Dessutom ökar avgiften för den obligatoriska fortbildningen av ordningsvakter från 1 700 kronor till 8 000 kronor och arenautbildningen från 2 000 kronor till 11 250 kronor.
I Jämtland är det många som arbetar extra som ordningsvakter på frilansbasis, och med höjda kursavgifter blir det svårt att få ekonomin att gå ihop. Efter att avgiftshöjningen blev känd överväger många timanställda ordningsvakter att sluta. För att täcka upp för de förhöjda utbildningskostnaderna kan det bli aktuellt att höja timarvodet, vilket i sin tur med störst sannolikhet påverkar biljettpriser, idrottsanläggningar, restauranger med mera. Det kan få stora konsekvenser i glesbygden.
Poliser i yttre tjänst kommer att få mer arbete om antalet ordningsvakter på orter i glesbygden sjunker. Till ställen det tar lång tid för polisen att åka finns nu ordningsvakter, men om antalet ordningsvakter minskar måste polisen själv åka ut och vara på de ställena.
Det behövs snarare fler ordningsvakter än färre i den orostid som råder just nu. I ett sådant läge är det obegripligt att kursavgifterna höjs. Det bör ligga i regeringens intresse att förbättra snarare än att försämra villkoren för ordningsvakter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vad är statsrådets analys av avgiftshöjningens konsekvenser på möjligheten att utbilda fler ordningsvakter, och vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att inte regeringens myndighet höjer avgifterna så kraftfullt?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:791 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/
00274
/
POL
Justitiedepartementet
I
nrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:791 av Saila Quicklund (M) Höjda kursavgifter för ordningsvakter
Saila Quicklund har frågat mig vad min analys är av avgiftshöjningens konsekvenser på möjligheten att utbilda fler ordningsvakter och vilka åtgärder som jag avser att vidta för att säkerställa att inte regeringens myndighet höjer avgifterna så kraftfullt.
Ordningsvakter spelar en viktig roll för att skapa ordning och trygghet på allmän plats. Enligt ordningsvaktsförordningen får utbildning av ordningsvakter bedrivas av Polismyndigheten eller, om det finns särskilda skäl, av någon som har fått tillstånd av Polismyndigheten. För den utbildning som genomförs av Polismyndigheten får myndigheten ta ut en avgift.
Det är Polismyndigheten som bestämmer nivån på avgiften och myndigheten disponerar avgiftsintäkterna. Om något annat inte har föreskrivits ska avgiftsintäkterna enligt avgiftsförordningen täcka samtliga kostnader som Polismyndigheten har för att genomföra utbildningen.
Jag har förstått att den avgift som tagits ut under ett antal år har varit för låg och att myndigheten därför har tvingats höja avgifterna väsentligt för både grundutbildningen och vidareutbildningen. Det är olyckligt att avgifterna höjs så mycket i ett slag. Det hade varit att föredra om Polismyndigheten hade omprövat avgifterna kontinuerligt och vid behov höjt dem stegvis.
Inom ramen för den löpande dialogen med Polismyndigheten har myndigheten informerat om avgiftshöjningen och det har efterfrågats vilken konsekvensbedömning myndigheten gjort. Jag vill dock betona att det är Polismyndigheten som fastställer avgiftsnivån och ansvarar för att dess beslut är väl underbyggda.
Stockholm den 29 januari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

