höjd pension
Skriftlig fråga 1999/2000:449 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-17
- Anmäld
- 2000-01-25
- Besvarad
- 2000-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:449
av Rolf Gunnarsson (m) till finansminister Bosse Ringholm om höjd pensionI tidningarna i mitt hemlän Dalarna berättas @ ännu en gång @ en historia om en pensionär som genom att få s.k. "höjd pension" fått mindre i plånboken netto.
Pensionären det gäller denna gång är 65 år, bor i Gagnefs kommun, har folkpension och ATP. Pensionen "höjdes" med 78 kr @ och det betydde en höjd skatt. Då den s.k. höjningen var klar blev det 52 kr mindre i plånboken.
"Det är ingenting som det går att göra något åt" har försäkringskassan svarat pensionären då denne undrade vad som stod på.
Det är förståeligt att jämförelse görs med de höjningar som görs för oss politiker och det är lika förståeligt att politikerföraktet knappast minskar @ troligen ökar @ med agerande av detta slag.
Ämnar finansministern vidta några åtgärder som förhindrar att en höjning av pensionen inte får den marginaleffekt som ovan beskrivits?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:449 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 1999/2000:449 om höjd pension
Finansminister Bosse Ringholm
Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag ämnar vidta några åtgärder som förhindrar att en höjning av pensionen får sådan marginaleffekt att nettoinkomsten blir lägre efter pensionshöjningen än före.
Frågan är ställd mot bakgrund av ett fall som beskrivits i massmedierna och rör en pensionär i Gagnef som fått höjd pension med 78 kr men trots det har 52 kr mindre kvar att leva på.
Vid inkomstbeskattningen gäller i allmänhet att marginalskatten inte överstiger 60 % av en inkomsthöjning. I de vanligaste inkomstlägena är marginalskatten runt 35@40 %, alltså betydligt lägre. Avrundningsreglerna kan dock leda till att marginalskatten i mycket små och speciella intervall kan vara såväl mycket hög som obefintlig.
I exemplet som Rolf Gunnarsson refererar till bör man tänka på att kommunalskattesatsen i kommunen höjts från 33,24 % till 33,74 %. Tillämplig preliminärskattetabell för inkomståret för dem som betalar skatt i kommunen är då den som grundar sig på en kommunalskattesats på 34 % i stället för 33 % som gällde föregående år. Detta bidrar självfallet till en ökning av skatten i jämförelse med året innan.
Att preliminärskatten ökat mer än pensionen kan också bero på det förhållandet att skatten beräknas för inkomstintervall om 50 eller 100 kr. En mindre förändring av inkomsten åtföljs då inte alltid av motsvarande förändring av skatteavdraget. Det kan förändras mer än inkomsten eller inte alls. Detta sätt att beräkna preliminärskatten kan alltså ha både positiva och negativa konsekvenser för den enskilde vid en mindre inkomstförändring. Detta är ofrånkomligt i och med att preliminärskatten beräknas för inkomstintervaller. Ett för högt eller ett för lågt preliminärskatteuttag rättas dock till när den slutliga skatten bestäms. Preliminärskatten har beräknats med hjälp av tabeller och för inkomstintervaller under lång tid. Det är både enkelt och praktiskt. Några särskilda åtgärder för att förändra detta system anser jag inte påkallade.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.