Högstadieelevers läsande
Skriftlig fråga 2005/06:140 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-10-13
- Inlämnad
- 2005-10-13
- Besvarad
- 2005-10-19
- Svar anmält
- 2005-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:140 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Högstadieelevers läsande
En undersökning som Lärarnas riksförbund har gjort visar att nästan var femte elev i högstadiet aldrig läser böcker i skolan och att nästan lika många väljer bort böckerna även på fritiden. När det gäller att utveckla ett rikt och varierat språk är läsning ett viktigt instrument. Skolan har en viktig uppgift genom att stimulera eleverna till läsning och det är oroväckande att skolan enligt nämnda undersökning inte kunnat åstadkomma större intresse för att ta del av böcker och tidningar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka högstadieelevers läsande?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:140 besvarad av Ibrahim Baylan
den 19 oktober
Svar på fråga 2005/06:140 om högstadieelevers läsande
Statsrådet Ibrahim Baylan
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka högstadieelevers läsande.
För att alla elever oavsett bakgrund ska få tillgång till ett rikt språk och inblick i vår litteraturskatt krävs särskilda insatser på alla nivåer i skolväsendet. Det är skolans ansvar att lära barn att läsa och enligt kursplanen i ämnet svenska ska skolan sträva efter att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt att eleverna gärna läser på egen hand av eget intresse. Inte minst för stödet till elever med utländsk bakgrund är kopplingen till läsning väsentlig. Pedagogiska ansträngningar behövs även för att öka pojkarnas läsintresse.
Pisa 2000 visade på en generellt god läsförmåga bland svenska 15-åringar, endast tre länder hade bättre resultat: Nya Zeeland, Finland och Kanada. Förändringarna i Pisa 2003 är marginella och visar ingen signifikant skillnad i prestationsnivå. Pisaundersökningen visade att det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors läsprestationer. Statens skolverks nationella utvärdering (NU 03) visar däremot en försämring jämfört med 1992 och 1995. I årskurs 9 var elevernas läsresultat lägre framför allt när det gäller läsning av längre texter.
För åren 2005 och 2006 föreslås i budgetpropositionen att totalt 100 miljoner kronor används för riktade utvecklingsinsatser för att stärka kvaliteten i skolan. Inom denna ram ryms bland annat riktade insatser för att stimulera läsning i skolan. Dessutom kommer 225 miljoner kronor att satsas på skolor i utsatta områden under 2006@2007. Andra insatser för att stimulera läsning är Kulturrådets särskilda medel för stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek samt till läsfrämjande verksamhet.
Regeringen har nyligen genomfört en skärpning i högskoleförordningen som innebär att studenter med lärarexamen med inriktning mot undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år ska ha fördjupade kunskaper i läs- och skrivinlärning.
Enligt Skolverkets nationella kvalitetsgranskning om läs- och skrivprocessen spelar skolbiblioteken en viktig roll i arbetet med att utveckla goda läsmiljöer. Jag har därför nyligen presenterat konkreta förslag som ytterligare stärker läsningen och skolbiblioteken. Ambitionen är att främja läsning samt att ge lärare nya hjälpmedel i arbetet med att sprida läsintresse och boklig kultur. Regeringen avser att ge Kulturrådet i uppdrag att initiera en utgivning av moderna klassiker från olika språkområden i svensk översättning. Ambitionsnivån är att under en femårsperiod ge ut ca 50 klassiska verk. Myndigheten för skolutveckling kommer samtidigt att få i uppdrag att lansera klassikerna i skolans arbete med att skapa läslust och att främja elevernas språkutveckling.
Myndigheten för skolutveckling kommer vidare att få ett uppdrag att stärka, stimulera och utveckla skolbiblioteken och det pedagogiska arbetet tillsammans med lärarutbildningarna. Arbetet utformas lokalt och kommer att innehålla perioder av kompetensutveckling som kombineras med lokala projektarbeten. Statens skolverk granskar i sin utbildningsinspektion hur kommunerna lever upp till sitt lagstadgade ansvar beträffande skolbiblioteken och hur kommunerna använder skolbibliotek för att stärka elevernas lärande. Skolbibliotekens roll i det pedagogiska arbetet ska uppmärksammas i Skolverkets lägesbedömning för år 2006.
Vårt föränderliga och kunskapsintensiva samhälle ställer allt högre krav på kunskaper, kompetens och flexibilitet. Språket är nyckeln till kunskapsutveckling och framgång i alla andra ämnen i skolan. Att kunna läsa, skriva och räkna är grundläggande färdigheter för att klara sig både i skolan och i livet. Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnasieskolan är avgörande för elevernas språkutveckling liksom behovet av en variation av litteratur och av olika läs- och skrivmiljöer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.