högskoleverksamhetens lokaler
Skriftlig fråga 2001/02:287 av Sellén, Birgitta (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-27
- Anmäld
- 2001-12-04
- Besvarad
- 2001-12-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 november
Fråga 2001/02:287
av Birgitta Sellén (c) till utbildningsminister Thomas Östros om högskoleverksamhetens lokalerRiksdagen har via olika beslut lagt fast en inriktning för att utveckla de små och medelstora högskolorna så att de ska bli tillgängliga för fler studenter. Örnsköldsvik har under en relativt kort tid byggt upp en högskoleverksamhet med både Mitthögskolan och Umeå universitet som samarbetspartner.
Örnsköldsviks kommun har för att möjliggöra denna satsning investerat i nybyggnationer av lokaler som varit nödvändiga för att komma i gång med verksamheten. De har investerat ca 130 miljoner under 7@8 år. Det innebär att kommunen har tagit ekonomiska risker om färre elever söker sig till Örnsköldsvik och verksamheten vid högskolan måste skäras ned.
Samtidigt kan man konstatera att när det gäller lokaler för exempelvis universitetet i Umeå och Mitthögskolan i Sundsvall så är det statliga Akademiska Hus som gjort investeringarna och därmed tar alla risker. I Östersund är det statliga Vasallen som står för nyinvesteringar för Mitthögskolans behov. Det kan med andra ord anses orättvist att en del kommuner får stå för investeringar för högskolelokalerna själva medan andra kommuner har en helt annan trygghet, då högskolelokalerna är statligt ägda.
Min fråga till utbildningsministern är som följer:
Hur ser utbildningsministern på den orättvisa som råder mellan högskole- och universitetsorter på grund av de olika ägarförhållandena när det gäller lokaler?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:287 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:287 om högskoleverksamhetens lokaler
Utbildningsminister Thomas Östros
Birgitta Sellén har frågat mig hur jag ser på den orättvisa som råder mellan högskole- och universitetsorter på grund av de olika ägarförhållandena när det gäller lokaler. Vad Birgitta Sellén syftar på är att lokalerna på vissa orter ägs av staten och på andra av kommunen.
Utbyggnaden av den högre utbildningen är en väsentlig del av regeringens utbildningspolitik. Det innebär också att högskoleutbildningen expanderar till nya orter. Utbildningen i Örnsköldsvik är ett av flera exempel.
Med reformen 1993 av statens lokalförsörjning åtskildes ägandet, förvaltandet och brukandet av statens lokaler. I dag är universiteten och högskolorna enbart hyresgäster. Akademiska Hus har sex dotterbolag med fastighetsförvaltande verksamhet. Bolagen är spridda över hela landet. Som statligt bolag har Akademiska Hus som uppgift att uppföra och hyra ut attraktiva utbildnings- och forskningsmiljöer till högskolor och universitet. Lärosätena är emellertid fria att välja hyresvärd och behöver inte anlita Akademiska Hus om de kan få bättre erbjudanden av andra fastighetsvärdar.
Högskolans styrelse och ledning beslutar om var lokaliseringen av utbildning och forskning ska ske. Det ligger naturligtvis i deras intresse att få ändamålsenliga lokaler till så bra villkor som möjligt och vem som är hyresvärd är då rimligen av underordnad betydelse.
Kort sagt tycker jag att det är bra att lärosätena kan välja hyresvärd eftersom det ökar konkurrensen på hyresmarknaden och gör att lärosätena kan förhandla om hyran på sina lokaler.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

