högskolepoäng
Skriftlig fråga 1998/99:415 av Kollmats, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-03
- Anmäld
- 1999-03-09
- Besvarad
- 1999-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 mars
Likvärdiga kurser vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet ger, enligt uppgifter i massmedier, olika antal högskolepoäng. Detta exemplifieras med att kursen Parallell programmering ger 5 poäng på universitetet, men bara 3 på Chalmers. Detta leder bl.a. till att studenter som studerar på Chalmers respektive universitetet hamnar i olika situationer när de ansöker om studiemedel. Som bekant erfordras 30 poäng per läsår för att få behålla studiemedlen från CSN. Men när det är olika krävande att ta ett visst antal högskolepoäng innebär detta en orättvis behandling av studenterna. Jag utgår från att utbildningsministern inte anser att det är godtagbart att lika kurser värderas olika vid olika högskolor.
Vad avser utbildningsministern att vidtaga för åtgärder för att komma till rätta med de problem som det olikformiga poängsystemet innebär för studenterna?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:415 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros
- Utbildningsminister Thomas Östros
den 10 mars
Lennart Kollmats har frågat mig vad jag avser att vidtaga för åtgärder för att komma till rätta med de problem som det olikformiga poängsystemet innebär för studenterna. Frågan är föranledd av en artikel i Göteborgsposten den 1 mars om att samma kurs ger fler poäng på Göteborgs universitet än på Chalmers.
Den regel som gäller för de offentliga högskoleutbildningarna är att utbildningen skall anordnas så att en poäng motsvarar en veckas studier. Det är emellertid högskolorna själva som beslutar vilka kurser de skall anordna, hur långa dessa kurser skall vara och vad de skall innehålla. Vidare skall det finnas en kursplan för varje kurs, där bl.a. poängtal skall anges, det huvudsakliga innehållet i kursen samt den kurslitteratur som skall användas.
Lennart Kollmats uppger att kurserna är likvärdiga, men ger olika poäng för studenterna. I de flesta fall är det så att likvärdiga avsnitt ingår i kurser av mycket olika längd beroende på hur högskolan väljer att avgränsa en kurs. En viss kunskapsmängd kan i en högskola ingå i en längre kurs tillsammans med andra kursavsnitt, medan en annan högskola väljer att dela upp motsvarande kunskapsmängd i många småkurser. Denna frihet måste finnas inom högskolan och kan inte vara något som det ankommer på regeringen att lägga sig i. Därmed är också denna typ av jämförelse i regel mycket svår att göra.
Om det är så som Lennart Kollmats säger att kurserna till sitt innehåll är likvärdiga men att respektive kursledning valt att ge ämnesinnehållet olika längd, och detta upplevs av studenterna som djupt orättvist, är detta en fråga som måste lösas genom samtal mellan de berörda högskolorna.
Mitt svar är därför att jag inte tänker vidtaga några åtgärder i denna fråga utan utgår från att de eventuella problem som kan uppstå för studenterna får lösas genom lokala kontakter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.