Högskolemomsen
Skriftlig fråga 2005/06:1396 av Granbom, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-10
- Anmäld
- 2006-04-18
- Besvarad
- 2006-04-20
- Svar anmält
- 2006-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 april
Fråga 2005/06:1396 av Karin Granbom (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Högskolemomsen
Svenska universitet måste betala 8 % i skatt på bidrag de får som inte är statliga bidrag. Denna avgift brukar benämnas högskolemoms. Vissa bidragsgivare är undantagna och medel som erhålls från till exempel EU och WTO beläggs inte med högskolemoms.
Uppsala universitet har nyligen blivit beviljat en stor summa forskningspengar från USA och National Institute of Health för att bedriva världsledande forskning. NIH accepterar dock inte att det görs avdrag för administration eller att moms dras från pengarna.
Detta får till följd att Uppsala universitet kan behöva tacka nej till anslaget eller måste medel tänkta för annan forskning skjutas till för att betala högskolemomsen och andra avgifter. Lyckas institutionen inte få loss pengar för detta kan första alternativet vara det enda, och då förlorar svensk forskning finansiering.
Jag anser att det är fel att pengar som skänks till universitet för forskning ska gå till den svenska statskassan. Ett första steg, för att lösa ovannämnda aktuella fall, vore att lägga till NIH på listan över bidragsgivare som slipper högskoleavgiften.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder han ämnar vidta för ett avskaffande av högskolemomsen så att Uppsala universitet och andra högskolor slipper de problem som uppkommer i och med högskolemomsen.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1396 besvarad av Leif Pagrotsky
den 19 april
Svar på fråga 2005/06:1396 om högskolemomsen
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Karin Granbom har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för ett avskaffande av högskolemomsen.
Riksdagen beslutade om att ett nytt system för statlig hantering av ingående mervärdesskatt (moms) ska gälla inom staten från och med den 1 juli 1991. Syftet med förändringen var att uppnå konkurrensneutralitet mellan verksamhet som bedrivs i egen regi och verksamhet som upphandlas utanför staten. Systemet innebär att anslagen till myndigheter beräknas exklusive utgifter för moms, det vill säga ett system med nettobudgetering infördes. Genom att statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående moms ska upphandling utanför staten av varor och tjänster således inte missgynnas i förhållande till egen produktion eller upphandling från annan statlig myndighet.
När förändringen av hantering av ingående mervärdesskatt genomfördes reducerades dock anslagen endast med moms på utgifter som budgeterats i den anslagsfinansierade verksamheten. För de myndigheter som finansierar delar av sin verksamhet med externa, icke statliga, medel (exempelvis bidrag och donationer från icke statliga givare) infördes en särskild regel. Enligt denna regel har dessa myndigheter rätt till kompensation för all ingående moms, även för den som är hänförlig till inköp med externt tillförda medel. Denna ”överkompensation” som myndigheterna därmed kom att erhålla neutraliserades genom att myndigheterna ska betala in 8 % av erhållna icke statliga medel. Procentsatsen utgör en schablon motsvarande den moms som beräknas för inköp som görs med externt tillförda medel och baserades på ett antagande om fördelningen mellan momspliktiga och icke momspliktiga utgifter för myndigheterna som helhet. Om bidrag i det enskilda fallet i huvudsak används till icke momspliktiga utgifter som till exempel löner uppstår naturligtvis ingen överkompensation.
Det finns mycket riktigt som Karin Granbom påpekar vissa undantag från den så kallade 8-procentsregeln. Undantagen gäller de medel som har beslutats av en annan statlig myndighet eller en mellanstatlig organisation som Sverige är ansluten till. Bakgrunden till detta är att det endast är externa bidrag, det vill säga bidrag som inte härrör från den svenska statsbudgeten, som omfattas av bestämmelsen. Som framgår av mitt svar är frågan om högskolemomsen komplicerad och bereds nu inom Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.