högskolan i trestad
Skriftlig fråga 2002/03:809 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-04-15
- Anmäld
- 2003-04-16
- Besvarad
- 2003-04-29
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 april
Fråga 2002/03:809
av Rosita Runegrund (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om högskolan i TrestadHögskolestyrelsen har fattat beslut om att koncentrera högskolan till ett campus i stället för dagens decentraliserade organisation där campuset är delat på Vänersborg, Uddevalla och Trollhättan. Detta beslut har fattats trots att alla kommuner i fyrstadsregionen är överens att man vill fortsätta jobba i enlighet med dagens organisation. Strategin att samordna högskolan riskerar att göra skolan avsevärt mindre attraktiv då närheten till studenternas hembygd försvinner och den "nya" högskolan utsätts för en betydligt hårdare konkurrens både från Göteborgs och Karlstads universitet. Högskolan kommer inte kunna konkurrera med närhet, utan oavsett vilken högskola man väljer måste man flytta.
Med bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vad avser utbildningsministern att göra för att högskolestyrelsen och kommunerna ska samverka?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:809 besvarad av Thomas Östros
den 28 april
Svar på fråga 2002/03:809 om högskolan i Trestad
Utbildningsminister Thomas Östros
Rosita Runegrund har frågat mig vad jag avser att göra för att högskolestyrelsen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och de berörda kommunerna ska samverka.
Högskolorna ska enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Samverkan ska naturligt ansluta till högskolans uppgifter att bedriva utbildning, forskning och utvecklingsarbete. Samverkan är av ömsesidig nytta för högskolan och det omgivande samhället och ska ske med respekt för varandras förutsättningar och egenarter.
Den svenska högskolan karakteriseras av ett decentraliserat beslutsfattande i ett system av mål- och resultatstyrning. I detta system sätter regeringen mål för bland annat antal examina, men beslut om utbildningsutbud och resursfördelning mellan olika utbildningar är lokala beslut vid lärosätena. Detta gäller även frågor som rör högskolornas interna organisation och struktur inom ramen för gällande högskolelag och förordning.
Högskolelagen och högskoleförordningen (1993:100) ger stor frihet för det enskilda lärosätet att utforma sitt styrsystem, sin organisation och sina prioriteringar. Högskolestyrelsen ska själv besluta bland annat i viktigare frågor om högskolans organisation, i viktigare frågor om den interna resursfördelningen, om viktigare föreskrifter samt i frågor av principiell vikt. Det har resulterat i en stor mångfald av lösningar för högskolestyrelsernas arbete och den interna organisationen vid högksolorna.
Det är angeläget att det finns en fungerande samverkan mellan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och de berörda kommunerna. Det är en viktig förutsättning för att högskolan ska ha en fortsatt god utveckling. Hur denna samverkan ska ske i praktiken avgörs dock bäst av högskolan själv.
Jag ser således ingen anledning till att regeringen i detta fall vidtar några åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

