Högriskfångar till Sverige
Skriftlig fråga 2021/22:793 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-17
- Överlämnad
- 2022-01-18
- Anmäld
- 2022-01-19
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Efter 15 år i USA:s fångläger i Guantánamo ska en högriskfånge med rötter i Somalia släppas fri. Han kommer dock inte att utvisas till Somalia. Enligt ett tidigare kongressbeslut får Guantánamofångar inte skickas till USA eller länder som Syrien, Jemen, Libyen och Somalia.
Mot bakgrund av detta finns det en stor risk att vederbörande skickas till Sverige till följd av att han bodde här under tre år på 90-talet. Högriskfångens advokat menar också, enligt tidningen Aftonbladet, att hans klient är öppen för förslag – men att Sverige är en prioriterad destination.
Vem är då denne i dag 47-årige högriskfånge? Som 17-åring hamnade han i Sverige 1993, där han fick uppehållstillstånd efter att ha flytt inbördeskriget i Somalia. Under dessa år bodde han på en flyktingförläggning, utbildade sig i maskinteknik och bodde sedan i Rinkeby. Amerikansk underrättelsetjänst vittnar vidare om att det var i Sverige som han kom att radikaliseras efter att ha träffat en imam som uppmanade honom att utbilda sig på ett al-Qaida-läger i Afghanistan. Målet med utbildningen var att återvända till Somalia för att delta i de pågående striderna.
I slutet av 90-talet stred han på den somaliska sidan mot Etiopien. Han ska sedan ha inspirerats av 11 september-attackerna i USA, varför han anslöt sig till al-Qaidas systerorganisation AIAI. Som jihadist var han villig att dö för gruppen och undersökte möjligheterna att utföra en självmordsattack mot USA:s militärbas Camp Lemonier i Djibouti. Han greps lyckligtvis 2004 och skickades två år senare till Guantánamo, där han till dags dato varit inlåst.
Mot bakgrund av ovanstående önskas justitie- och inrikesminister Morgan Johansson svara på följande fråga:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att förhindra att potentiellt farliga islamister som högriskfången från Guantánamo kan bosätta sig i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:793 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2021/22:793 av Markus Wiechel (SD)
Högriskfångar till Sverige
Markus Wiechel har frågat justitie- och inrikesminister Morgan Johansson om vilka åtgärder han avser vidta i syfte att förhindra att potentiellt farliga islamister som högriskfången från Guantánamo kan bosätta sig i Sverige. Frågan har överlämnats till mig.
Frågan har sin utgångspunkt i ett enskilt ärende. Jag kan som statsråd inte påverka eller uttala mig om hur myndigheter hanterar enskilda ärenden. Det är Migrationsverket som ansvarar för beslut om uppehållstillstånd och bosättning i Sverige enligt utlänningslagens bestämmelser.
I arbetet med att upptäcka potentiella säkerhetshot i migrationen till Sverige samverkar Migrationsverket och Säkerhetspolisen nära. En viktig del i denna samverkan är att Säkerhetspolisen är remissinstans till Migrationsverket i utlänningsärenden.
Migrationsverket och Säkerhetspolisen har under senare år förstärkt och fördjupat sitt samarbete och har till exempel sedan 2017 ett system med automatisk informationsöverföring. Detta har inneburit ökade möjligheter att upptäcka potentiella säkerhetsrisker redan i asylprocessen. Antalet ärenden där Säkerhetspolisen har haft en erinran har sedan dess ökat kraftigt.
Det bedrivs alltså ett viktigt och långsiktigt arbete på det område som frågeställaren tar upp.
Stockholm den 26 januari 2022
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

