högre utbildning i finska
Skriftlig fråga 2004/05:29 av Andreasson, Martin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-09-21
- Inlämnad
- 2004-09-21
- Besvarad
- 2004-09-29
- Svar anmält
- 2004-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:29
av Martin Andreasson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om högre utbildning i finskaI årets regeringsförklaring framhåller regeringen att de industriella kontakterna mellan Sverige och Finland har fördjupats, inte minst mot bakgrund av de många svensk-finska företagsfusionerna. Det utlovas också ett svensk-finskt toppmöte nästa år. Samtidigt befinner sig den högre utbildningen i finska språket i en trängd situation i vårt land. Senast i raden av lärosäten som drar ned på undervisningen är Lunds universitet, där undervisningen i åtta språk vid fakulteten för humaniora och teologi, bland annat finska, av resursskäl hotas av nedläggning. Finska har sedan 2000 status som nationellt minoritetsspråk i Sverige, och i den proposition som föregick beslutet (prop. 1998/99:143) betonade regeringen att det är väsentligt att universitetsutbildning och forskning i minoritetsspråk fortsätter och kan utvecklas. När den högre utbildningen i finska tvärtom utarmas drabbar det den sverigefinska minoritetens möjligheter att vidmakthålla sitt språk. De mellanfolkliga kontakterna mellan Sverige och Finland inom näringsliv, kultur och politik försvåras också.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att säkerställa att det vid landets högskolor och universitet ska finnas goda möjligheter till kvalificerad undervisning i finska språket?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:29 besvarad av Thomas Östros
den 29 september
Svar på fråga 2004/05:29 om högre utbildning i finska
Utbildningsminister Thomas Östros
Martin Andreasson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att säkerställa att det vid landets högskolor och universitet ska finnas goda möjligheter till kvalificerad undervisning i det finska språket.
Regeringen har under senare år tagit en rad initiativ för att stärka den finska minoritetens ställning och det finska språket i Sverige. År 2000 blev finska officiellt minoritetsspråk i Sverige. Hösten 2002 anslog regeringen 3 miljoner kronor till Mälardalens högskola för uppbyggnaden av ett finskt språk- och kulturcentrum. Syftet med denna satsning är att stärka det finska språket och den sverigefinska minoritetens ställning i Mälardalen.
Stockholms universitet har inom ramen för Vetenskapsrådets uppdrag att stärka lärosätenas forskningsmiljöer i små ämnen tilldelats 500 000 kr för att i samarbete med Mälardalens högskola förstärka universitetets forskarmiljö kring centrala östersjöfinska språk, det vill säga finska, meänkieli och estniska.
Umeå universitet har ett särskilt åtagande att anordna grundutbildning i finska och Luleå tekniska universitet har ett särskilt åtagande att anordna lärarutbildning med inriktning mot finska. Därutöver bedrivs högskoleutbildning i finska i dag vid Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och vid Mälardalens högskola.
Ersättningen per student inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi har ökat under 2002 och 2003. Sammanlagt har lärosätena erhållit 200 miljoner kronor för att kunna höja kvaliteten, till exempel genom mer undervisning i mindre grupper. Denna resursförstärkning ger lärosätena möjlighet att bland annat stärka undervisningen i mindre språk.
Regeringen anser att det är viktigt att värna ämnesmångfalden inom humaniora. Men detta är huvudsakligen ett ansvar för universiteten och högskolorna eftersom de själva beslutar vilka ämnen som ska erbjudas. Inom många ämnen är det samtidigt rimligt att det sker en arbetsfördelning mellan lärosätena.
Min förhoppning är att de lärosäten som i dag bedriver undervisning och forskning i det finska språket i ökad utsträckning ska samarbeta och därigenom bland annat skapa större och starkare forskningsmiljöer. I detta sammanhang vill jag också nämna det uppdrag som regeringen nyligen har givit en utredare att se över resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen vid universitet och högskolor. I det ingår att ta fram förslag på hur systemet skulle kunna utformas så att det stimulerar till samverkan och arbetsfördelning mellan lärosäten och därigenom bidrar till effektiv användning av utbildningsresurserna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.