högkostnadsskyddet
Skriftlig fråga 2001/02:683 av Berglund Nilsson, Mona (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-07
- Anmäld
- 2002-02-12
- Besvarad
- 2002-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 februari
Fråga 2001/02:683
av Mona Berglund Nilsson (s) till socialminister Lars Engqvist om högkostnadsskyddetBeroende på var man bor och på vilken sjukdom eller vilket funktionshinder man har blir avgifterna för vården och hjälpen olika stora. Avgifterna kan variera under ett år mellan 2 000 och 18 000 kr. Genomsnittspatienten betalade 2 000@5 000 kr per år för hälsa och sjukvård, hjälpmedel och sjukresor. Högst avgift betalade de patienter med psykos. Där är de regionala skillnaderna mycket stora. Psykospatienterna fick betala närmare 5 000 kr mer i det dyraste landstinget.
Högkostnadsskydden har stor betydelse men då avgiftssystemen inte är samordnade kan en patient med omfattande behov få stora kostnader inom en kort tid. Det finns en risk att de med stora behov och låga inkomster avstår från vård och läkemedel på grund av avgiften.
Vad ämnar socialministern vidta för åtgärder för att de olika avgiftssystemen ska kunna samordnas på ett bättre sätt än i dag?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:683 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2001/02:683 om högkostnadsskyddet
Socialminister Lars Engqvist
Mona Berglund Nilsson har frågat mig vad jag ämnar vidta för åtgärder för att de olika avgiftssystemen ska kunna samordnas på ett bättre sätt än i dag.
Det finns i dag olika system för att begränsa enskilda människors kostnader vid sjukdom eller på grund av funktionshinder. Högkostnadsskyddet för läkemedel begränsar patientens samlade läkemedelsutgifter under ett år till 1 800 kr. Vidare innebär högkostnadsskyddet för sjukvård som landstinget tillhandahåller att kostnaderna för öppen hälso- och sjukvård under ett år inte ska kosta patienten mer är 900 kr.
Flera nya och ändrade bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen träder i kraft den 1 juli i år. Bestämmelserna ger enskilda i olika inkomstlägen ett betydligt starkare skydd mot höga avgifter jämfört med i dag. För att säkerställa att de nya och ändrade bestämmelserna efterlevs fullt ut är det viktigt att det sker en ordentlig uppföljning och utvärdering av dessa.
Mot denna bakgrund har regeringen beslutat ge Socialstyrelsen i uppdrag att under en femårsperiod följa upp och utvärdera konsekvenser och effekter av riksdagens beslut om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Uppföljningen och utvärderingen ska ske ur såväl ett individperspektiv som ur ett kommunperspektiv. Socialstyrelsen ska inom ramen för uppdraget också undersöka om tillämpningen av avgiftsbestämmelserna påverkar syftena med eller tillämpningen av annan lagstiftning och andra regelverk.
Socialstyrelsen ska under uppdragsperioden årligen rapportera sina iakttagelser, analyser och slutsatser till regeringen.
Slutligen kan nämnas att en särskild utredare fått regeringens uppdrag att analysera vissa frågor på hjälpmedelsområdet och lämna förslag till åtgärder. Det gäller t.ex. avgiftssystemet för hjälpmedel.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.