högkostnadsskyddet vid tandvård
Skriftlig fråga 2004/05:471 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-29
- Inlämnad
- 2004-11-29
- Besvarad
- 2004-12-08
- Svar anmält
- 2004-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:471
av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Ylva Johansson om högkostnadsskyddet vid tandvårdReformen med högkostnadsskydd inom tandvården har kantats av ett stort antal problem, som långa handläggningstider, omfattande administration och krånglig byråkrati. Det handlar i grunden om ett konstruktionsfel. Reformen är vårddrivande vilket innebär att det inte finns något incitament för patienter eller tandläkare att välja den tandvård som är mest kostnadseffektiv. Detta beror till stor del på att rätten till högkostnadsskyddet inte baseras på vårdbehov utan på ålder. Ett högkostnadsskydd efter behov hade naturligtvis varit ett bättre alternativ än vård efter ålder.
Reformen bör också ses i ett större perspektiv. Sedan den 1 januari 2004 har regeringen reglerat ersättningen till vårdgivare som utför vård inom reformen. Nu ges ersättning till vårdgivarna utifrån den prislista som folktandvården har i respektive landsting. Vid en jämförelse mellan dessa prislistor framkommer det att skillnaderna är mycket stora. Det finns exempel på prisskillnader på uppemot 600 %. Att koppla ersättningen till varje landstings prislista, till skillnad från en skälighetsbedömning som tidigare fanns, har ju i praktiken resulterat i orättvisor för de patienter som reformen är avsedd för. Det finns också uppgifter om att landstingens prislistor inte ger full kostnadstäckning vilket priserna inom vuxentandvården ska göra.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att statens stöd till tandvård ska grunda sig på vårdbehov i stället för ålder?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:471 besvarad av Ylva Johansson
Svar på fråga 2004/05:471 om högkostnadsskyddet vid tandvård
Statsrådet Ylva Johansson
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att statens stöd till tandvård ska grunda sig på vårdbehov i stället för på ålder. Johan Pehrson anser att högkostnadsskyddet för äldre är vårddrivande och att detta till stor del beror på att rätten till högkostnadsskyddet inte baseras på vårdbehov utan på ålder. Vidare menar Johan Pehrson att åtgärden att koppla ersättningen till varje landstings prislista i praktiken har resulterat i orättvisor för de patienter som reformen är avsedd för.
Låt mig först framhålla att reformen hittills har inneburit att ett stort antal personer över 65 år har fått möjlighet att genomgå protetisk behandling som i många fall har stor betydelse för livskvaliteten. Den stora efterfrågan på behandling inom högkostnadsskyddet tyder på ett stort uppdämt behov av tandvård bland de äldre, som det nu finns betydligt bättre möjligheter att tillgodose.
Skälen till att införa ett högkostnadsskydd för personer över 65 år var i huvudsak att människor i dessa åldrar har haft sämre förutsättningar som unga att bevara en god tandhälsa, att tandvårdsbehovet @ särskilt behovet av protetik @ i regel ökar när man blir äldre samt att inkomsten normalt sjunker i samband med att man går i pension. Behovet av ekonomiskt stöd från tandvårdsförsäkringen ökar därför ofta med stigande ålder. Det saknas för närvarande ekonomiskt utrymme för ett högkostnadsskydd för alla vuxna.
Högkostnadsskyddets konstruktion innebär visserligen att det finns ett tak på 7 700 kr för patientens kostnader för protetik, men ofta tillkommer en materialkostnad som blir högre ju mer omfattande behandlingen är. Vid den förhandsprövning av behandlingsförslaget som alltid ska ske bedömer försäkringskassan bland annat om behandlingen uppfyller kriterierna i 6 § förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa, nämligen att vården ska vara nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. Särskilda begränsningar gäller för implantatbehandlingar.
Socialdepartementet följer noggrant utvecklingen beträffande högkostnadsskyddet, både vad avser ekonomiskt utfall och effekterna av regelverkets utformning. Jag kommer också inom kort att ta initiativ till en dialog om prisutvecklingen med vårdgivarna och andra aktörer inom tandvården. Vidare kommer Socialstyrelsen och försäkringskassan att få i uppdrag att utveckla statistiken inom tandvården och ta fram bättre underlag rörande befolkningens tandhälsa.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.