hjälpmedelsbehov
Skriftlig fråga 1999/2000:934 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-15
- Anmäld
- 2000-05-23
- Besvarad
- 2000-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:934
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till socialminister Lars Engqvist om hjälpmedelsbehovEnligt uttalanden av socialministern ska ingen funktionshindrad fråntas eller nekas hjälpmedel som behövs för individuella behov. Detta ska gälla oavsett vilken arbetsgivare den funktionshindrade väljer för sin personliga assistans enligt LSS/LASS. Vidare ska, enligt socialministern, en överenskommelse mellan Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet garantera de funktionshindrade sina hjälpmedel.
Vackra ord och ståtliga överenskommelser till trots finns det fortfarande funktionshindrade som inte får sina hjälpmedel på grund av att berörda politiker inte bryr sig om överenskommelsen mellan Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Socialministern har det yttersta ansvaret härför.
Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att tillförsäkra att alla funktionshindrade i Sverige ska få sina individuella hjälpmedelsbehov tillgodosedda enligt överenskommelsen mellan Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:934 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 24 maj
Svar på fråga 1999/2000:934 om hjälpmedelsbehov
Socialminister Lars Engqvist
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillförsäkra att alla funktionshindrade i Sverige ska få sina individuella hjälpmedelsbehov tillgodosedda enligt överenskommelsen mellan Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Som framgick av mitt interpellationssvar om möjligheterna till överklagning av hjälpmedelsbeslut har frågan om en rättighets- eller skyldighetslagstiftning på hjälpmedelsområdet utretts tidigare. Utredningen har visat att en rättighetslagstiftning riskerar att begränsa tillgängligheten till hjälpmedel. Därför gjordes i stället ett förtydligande i hälso- och sjukvårdslagen i samband med handikappreformen år 1994.
Hälso- och sjukvårdslagen är en skyldighetslag vilket innebär att det är huvudmännen som ansvarar för att tillhandahålla väl fungerande och individuellt anpassade hjälpmedel. Varje landsting och kommun beslutar själv vilka hjälpmedel de ska förmedla. Grundtanken är att det är huvudmännen som är mest lämpade att göra de prioriteringar av resurserna som behövs för en bra vård. Både landstingen och kommunerna har under senare år tilldelats extra medel för att bl.a. vård och omsorg ska kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. Jag avser för närvarande inte att göra några nya förändringar i hälso- och sjukvårdslagen vilket också framgick av interpellationssvaret. Jag kommer dock att följa utvecklingen på hjälpmedelsområdet och vid behov återkomma i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.