Hjälpmedel åt dyslektiker
Skriftlig fråga 2007/08:451 av Axelsson, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-12-11
- Inlämnad
- 2007-12-11
- Besvarad
- 2007-12-19
- Svar anmält
- 2007-12-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 december
Fråga
2007/08:451 Hjälpmedel åt dyslektiker
av Lennart Axelsson (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
För ett tag sedan deltog jag i ett seminarium i Örebro anordnat av Sydnärkes utbildningsförbund, LO, ABF och Dyslexiförbundet FMLS. Dessa organisationer driver sedan några år tillbaka ett projekt, med stöd av Allmänna arvsfonden, som har samlingsnamnet Familjens rätt till det skrivna språket, Farss. Seminariet var anordnat som en del av projektets syfte som är att sprida information om dessa frågor och bilda opinion för att de människor som drabbats av dessa funktionshinder ska kunna få del av den hjälp som finns tillgänglig. Man beräknar att ända upp till 25 procent av befolkningen har någon form av läs- eller skrivsvårighet. År 2010 ska, enligt ett tidigare riksdagsbeslut, samhället vara tillgängligt för alla. Den tillgängligheten gäller inte bara den fysiska tillgängligheten utan även tillgängligheten till samhället via det skrivna språket. I dag finns många framför allt databaserade hjälpmedel som underlättar för den som har problem med läsning och skrivning. Tyvärr har inte alla tillgång till dessa hjälpmedel; det gäller framför allt inom utbildningsväsendets olika nivåer men även inom arbetslivet och i vardagslivet.
Vilka initiativ är utbildningsministern beredd att ta för att alla som har behov av dessa hjälpmedel ska kunna få tillgång till dem?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:451 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:451 Hjälpmedel åt dyslektiker
Utbildningsminister Jan Björklund
Lennart Axelsson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att personer med någon form av läs- eller skrivsvårigheter ska få tillgång till olika hjälpmedel.
Elever och studenter med läs- och skrivsvårigheter erbjuds inom det svenska utbildningssystemet olika former av stöd för att de på bästa sätt ska kunna fullfölja sina studier.
Kommunerna är ytterst ansvariga för att alla elever i grund- och gymnasieskolan får det stöd de behöver. Regeringen avser att ta initiativ för att skärpa skollagens krav på att huvudmän och skolor tillgodoser varje elevs behov av stöd. Kommunerna kan få stöd av Specialpedagogiska institutet som arbetar med fortbildning, rådgivning och information om läromedel för bland annat elever med läs- och skrivsvårigheter. I syfte att ge skolor ett förbättrat och mer effektivt stöd ser regeringen över myndighetsstrukturen. Kommuner och skolor kan sedan 2006 också få stöd genom det nationella centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som Myndigheten för skolutveckling ansvarar för i samverkan med bland annat Specialpedagogiska institutet. Myndigheten erbjuder även kompetensutveckling för lärare inom dessa områden.
Regeringen har infört en ny speciallärarexamen för att på lång sikt säkra grund- och gymnasieskolors tillgång till den specialistkompetens som behövs för att kunna ge en effektiv och bra undervisning till elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. Regeringen har dessutom påbörjat en flerårig satsning på kvalificerad fortbildning för att höja lärares kompetens inom bland annat ämnet svenska och specialpedagogik.
Regeringen har också i budgetpropositionen för 2008 föreslagit en omfattande satsning på basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Barn i behov av särskilt stöd är en prioriterad grupp i satsningen och intentionen är att stöd ska sättas in så tidigt som möjligt under grundskoletiden.
Därutöver avser regeringen att införa nationella mål och nationella prov i årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ett av syftena med detta är att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen i ämnena, så att de kan få adekvat stöd och undervisning.
Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med statligt bidrag till utbildning ska avsätta 0,3 procent av anslaget för grundutbildning för särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder. Därtill kan de ansöka hos Stockholms universitet om bidrag till överstigande kostnader. Inom högskolan kan studenter med funktionshinder i form av läshandikapp också få låna anpassad studielitteratur genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket.
Landstinget ansvarar för hjälpmedel till personer inom vuxenutbildningen. Många kommuner anordnar särskild undervisning för dyslektiker inom vuxenutbildningen. Nära 30 folkhögskolor över hela landet har särskilda kurser för personer med läs- och skrivsvårigheter. I riktlinjerna för Folkbildningsrådet anges att bland annat verksamheten med tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd. Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus, kan också ge ett extra stöd till folkhögskolor som till exempel behöver anpassade datorprogram för personer med läs- och skrivsvårigheter.
Genom regeringens åtgärder inom framför allt grund- och gymnasieskolan anser jag att förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter att nå skolans kunskapsmål kommer att förbättras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.