Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hjälpinsats till Etiopien

Skriftlig fråga 1999/2000:834 av Samuelsson, Marianne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-04-14
Anmäld
2000-04-25
Besvarad
2000-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 april

Fråga 1999/2000:834

 av Marianne Samuelsson (mp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om hjälpinsats till Etiopien

Under en längre tid har vi kunnat följa hur situationen i Etiopien vad gäller torkan och därmed missväxt utvecklat sig till en ny katastrofsituation som kräver snabba åtgärder. Hjälporganisationerna säger att de har förmåga att förmedla snabb hjälp till de drabbade om biståndsländerna ställer upp med katastrofhjälp.

Ekot rapporterade i dag om att de lager av mat som skulle finnas för akuthjälp lånats ut till andra behov och att någon påfyllnad inte skett i enlighet med tidigare löften. Det sades också att EU inte levererat ens 50 % av det som man åtagit sig att göra.

Samtidigt med dessa uppgifter har vi kunnat läsa om EU:s problem med jordbruksöverskott. Här borde därför finnas möjlighet att från svenskt håll nu agera för en snabb hjälpinsats där Sverige och andra länder hjälps åt för att om möjligt förhindra att man inte ens gör det som är möjligt att göra för att undvika en total katastrof i området.

Med erfarenhet från tidigare katastrofsituationer och vikten av att få ned snabb hjälp vill jag veta vilket handlingsprogram regeringen har.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:834 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 26 april

Svar på frågorna 1999/2000:806 om snabba insatser mot svälten på Afrikas horn och 834 om hjälpinsats till Etiopien

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Sten Tolgfors har frågat vad utrikesministern avser att göra för att förhindra en ny svältkatastrof på Afrikas horn.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Marianne Samuelsson har fokuserat på situationen i Etiopien och frågat mig om vilket handlingsprogram regeringen har för att snabbt få ned hjälp till de behövande.

Enligt FN:s beräkningar är sammanlagt 16 miljoner människor på Afrikas horn i behov av livsmedelshjälp på grund av den svåra torkan. Nederbörden i området har varit mycket begränsad de senaste åren. Etiopien har drabbats svårast där ungefär 8 miljoner människor är i behov av mathjälp.

FN presenterade i januari 2000 en appell för humanitära insatser i Etiopien med anledning av torkan, konflikten och flyktingsituationen. Appellen har mötts av ett förhållandevis starkt gensvar från givarsamfundet. Vid EU@Afrika-mötet i Kairo den 3@4 april 2000 meddelade EU att man avser att bidra med 800 000 ton livsmedel till de drabbade länderna på Afrikas horn. Av detta planeras drygt 542 000 ton att distribueras till Etiopien under perioden april 2000@mars 2001. Utfästelser har även gjorts av flera andra länder och organisationer.

Nuvarande livsmedelsbehov bedöms i stort sett vara täckt genom det stöd som utlovats av det internationella samfundet. Det är emellertid viktigt att hjälpen snabbt når fram till de behövande, särskilt till de sydöstra delarna av Etiopien där situationen för närvarande är svårast. Tidsfaktorn är helt avgörande för att en svältkatastrof ska kunna undvikas. Det finns dock logistiska problem som gör att det kortsiktigt kan finnas ett försörjningsproblem innan den nu utlovade maten når fram. De särskilda åtgärder som FN:s livsmedelsprogram nu vidtar för att öka hamnkapaciteten i Djibouti och för att säkerställa en tillräcklig transportkapacitet i Etiopien är därför av stor betydelse.

Konflikten mellan Etiopien och Eritrea är ännu olöst. Den fortsatta militära upptrappningen och vapenförsäljningen till regionen inger oro, särskilt mot bakgrund av den allvarliga humanitära situationen. Den pågående konflikten försvårar ett effektivt bemötande från det internationella samfundets sida för att lindra nöden i det torkdrabbade Etiopien. Konflikten har i sig orsakat ökade humanitära behov. I det uppkomna läget är det särskilt angeläget att både Etiopien och Eritrea visar flexibilitet och kompromissvilja för att snabbt genomföra den fredsplan som OAU presenterat.

Såsom en följd av den allvarliga humanitära situationen på Afrikas horn har Sverige vidtagit flera åtgärder genom stöd till FN:s appeller, särskilda insatser och omallokering av bistånd. Av dessa vill jag särskilt nämna de följande:

  • Ett bidrag på drygt 20 miljoner kronor har lämnats till FN:s appell för humanitära insatser i Etiopien med anledning av torkan, konflikten och flyktingsituationen.
  • Ett stöd för humanitära insatser i Etiopien på 47 miljoner kronor bereds för närvarande. Stödet avses finansieras via landramen och gå till lokala uppköp av mat.
  • Ett stöd på ca 10 miljoner kronor för humanitära insatser i Eritrea har nyligen undertecknats. Bidraget finansieras över landramen och kanaliseras via Norwegian Church Aid.
  • Ett bidrag till ICRC på 11 miljoner kronor till internflyktingarna i både Etiopien och Eritrea bereds för närvarande.
  • Sverige har vidare i år bidragit med sammanlagt drygt 70 miljoner kronor till FN:s appeller för humanitära insatser i både Sudan och Somalia.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.