Hivtest

Skriftlig fråga 2008/09:550 av Runeson, Carin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-01-30
Besvarad
2009-02-04
Anmäld
2009-02-09
Svar anmält
2009-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 januari

Fråga

2008/09:550 Hivtest

av Carin Runeson (s)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Enligt en studie som gjorts vid hivkliniken på Karolinska sjukhuset i Huddinge missar många läkare att testa patienter för hiv, trots att patienterna uppvisar symtom på smittan.

Av de drygt 80 patienter som funnits med och undersökts i studien har många tidigare diagnostiserats och visat sig ha sjukdomar som har ett starkt samband med hiv. I dessa fall borde läkaren rutinmässigt göra ett test för att få klarhet i om patienten bär på hivsmitta eller ej.

Anmärkningsvärt är att i hela 40 procent av fallen, som ingick i studien, har detta icke gjorts.

Värt att notera är att dödligheten hos hivsmittade, som får sin diagnos sent, är tolv gånger högre än vid tidig upptäckt, vilket tydligt visar vikten av tidiga test när det gäller dessa patienter.

Min fråga till socialministern är därför:

Kommer ministern att vidta några åtgärder för att eliminera risken att patienter med symtom på hivsmitta inte testas i tid?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:550 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 4 februari

Svar på fråga

2008/09:550 Hivtest

Socialminister Göran Hägglund

Carin Runeson har frågat statsrådet Maria Larsson om hon kommer att vidta några åtgärder för att eliminera risken att patienter med symtom på hivsmitta inte testas i tid.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Möjligheten att tidigt upptäcka hivsmitta är naturligtvis en oerhört viktig förutsättning för det preventiva arbetet på smittskyddsområdet.

Det gäller inte bara hiv utan även andra allvarliga och ovanliga sjukdomar som till exempel tuberkulos, syfilis och malaria. För personal ute i primärvård och andra hälso- och sjukvårdsinrättningar gäller det att göra en bedömning av befintliga symtom och anamneser om bland annat expositionsrisk och levnadsförhållanden, vid ställningstagande av om test för hiv ska göras.

Det finns inga föreskrifter eller andra rekommendationer som kan ge hälso- och sjukvårdspersonal ett bättre underlag för dessa bedömningar. Socialstyrelsen har dock meddelat allmänna anvisningar om att hivtestning och rådgivning ska vara lätt tillgängliga för allmänheten och erbjudas generöst för att möjliggöra en tidig diagnos och därmed öka möjligheterna till adekvat vård och behandling och minska risken för att smitta förs vidare.

Enligt uppgift planerar Karolinska sjukhuset att genomföra en utökad studie som kan möjliggöra en analys på ett större underlag än den nu genomförda undersökningen. En tänkbar konsekvens av denna större studie kan vara att man får ett bättre underlag till det förebyggande arbetet med hiv samt till rekommendationer och bedömningskriterier som läkare och annan personal i hälso- och sjukvården kan använda i sitt arbete.

År 2007 instiftades det nationella rådet för samordning av insatser mot hiv/aids vid Socialstyrelsen. Till rådets uppgifter hör att följa upp och analysera det som görs i samhället på området, på såväl lokal, regional som nationell nivå. Rådet ska även identifiera utvecklingsbehov.

Jag vill slutligen framhålla att hälso- och sjukvårdspersonalen står under Socialstyrelsens tillsyn. I fall där det är uppenbart att någon har underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet, kan denna bli föremål för en utredning från myndighetens sida. 

Mot ovanstående bakgrund har jag inte för avsikt att vidta några åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.