hivhotet mot Sydafrika
Skriftlig fråga 2000/01:382 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-07
- Anmäld
- 2000-12-12
- Besvarad
- 2000-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:382
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om hivhotet mot SydafrikaHiv/aids är en global humanitär katastrof som drabbat miljontals människor. Särskilt allvarlig är utvecklingen i Sydafrika. Med 4,2 miljoner sydafrikaner hivsmittade eller sjuka i aids är Sydafrika hårdare drabbat än något annat land på jorden och läget försämras alltmer. Var fjärde sydafrikansk kvinna i åldern 20@29 år beräknas nu bära på hivviruset. Det föds ca 5 000 hivsmittade barn i månaden i Sydafrika. Myndigheternas förmåga till motåtgärder mot farsoten har ifrågasatts, inte minst sedan president Thabo Mbeki uttryckt tvivel på sambandet mellan hiv och aids.
De ekonomiska konsekvenserna blir allt tydligare. En tredjedel av arbetarna i gruvorna har viruset. Skolorna har svårt att fylla vakanser eftersom lärarkåren decimerats hårt. Hälsobudgeten behöver ökas från åtta till 21 miljarder kronor de närmaste tio åren, samtidigt som tusentals vårdanställda själva går under. 22 % av sjuksköterskeeleverna är smittade. Det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizer har reagerat genom att erbjuda sig att under två år täcka de sydafrikanska behoven av deras aidsmedicin Diflucan. Man överväger även liknande initiativ i andra afrikanska länder. Det är utmärkt, men inte tillräckligt.
Vad avser biståndsministern göra för att stärka de bilaterla svenska biståndsinsatserna i Sydafrika vad gäller bekämpning av hiv/aids?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:382 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 13 december
Svar på frågorna 2000/01:382 om hivhotet mot Sydafrika, 383 om hiv/aids-katastrofen i Afrika och 384 om att inrikta biståndet på hiv/aids-bekämpning
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser göra för att inrikta det svenska biståndet på att bekämpa spridningen av hiv och aids och stärka vården av aidssjuka, för att Sverige bättre ska kunna stödja det hivpreventiva arbetet och sjukvården för aidssjuka i Afrika, samt för att stärka de bilaterala svenska biståndsinsatserna i Sydafrika beträffande bekämpningen av hiv/aids. Jag besvarar de tre frågorna i ett sammanhang.
Situationen när det gäller hiv/aids i världen är mycket allvarlig. Det visar inte minst FN-organet Unaids senaste rapport. Allvaret i situationen, men också det internationella samfundets engagemang i frågan, understryks av att hiv/aids, som enda sjukdom, varit föremål för ett särskilt möte i FN:s säkerhetsråd tidigare i år och av att det i juni 2001 kommer att hållas ett extra möte med FN:s generalförsamling, helt ägnat åt hiv/aids.
Sverige gör redan i dag betydande insatser i kampen mot hiv/aids. Vi är en av de största bidragsgivarna till FN:s program på området, Unaids. Anslaget till Unaids höjs nästa år från 37 till 47 miljoner kronor. Men också inom vårt bilaterala biståndssamarbete spelar åtgärder som bidrar till att förebygga spridningen av epidemin stor roll. Omfattningen av de riktade svenska hiv/aids-insatserna var för hela världen ca 100 miljoner kronor under år 1999 och har under de senaste åren ökat, en trend som jag bedömer kommer att hålla i sig.
Jag vill också påminna om att regeringen förra året antog en övergripande strategi för svenskt internationellt arbete kring hiv/aids. I höstas inledde också det svenska hiv/aids-sekretariatet i Zimbabwe sitt arbete, med ansvar för hela Afrika söder om Sahara. Detta är en viktig förstärkning av de svenska insatserna mot hiv/aids och ett led i Sveriges strävanden att integrera hiv/aidsaspekten i allt vårt bistånd. Inom Sida pågår ett internt projekt med syfte att stärka kunskapen om hiv/aids som utvecklingsproblem.
Hela det svenska biståndet i Afrika har därför betydelse för arbetet med hiv/aids. Vad gäller det svenska biståndet till Afrika söder om Sahara, som är hårdast drabbat, uppgick det förra året till ca 3,1 miljarder kronor genom Sida. Det finns olika underliggande orsaker till epidemins spridning, varav fattigdom spelar en viktig roll för att öka sårbarheten för hiv/aids och spridningen därav, samtidigt som epidemin fördjupar fattigdomen. Statistiken visar också tydligt att det är i de fattigaste delarna av världen som förekomsten av hiv/aids är störst, medan de rika länderna, som förvisso inte är förskonade, uppvisar en väsentligt mer gynnsam situation. Att drabbas av hiv/aids ökar dessutom fattigdomen då man t.ex. kan bli förskjuten från sin familj.
Alla de insatser och åtgärder som vi gör för att minska fattigdomen i världen utgör därför betydelsefulla inslag i arbetet mot hiv/aids. Och själva grundbulten i vårt utvecklingssamarbete är just strävan att minska fattigdomen. Under åren framöver höjer Sverige också steg för steg sina anslag till internationellt utvecklingssamarbete.
Även sociala orättvisor, brist på jämställdhet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna är också bakomliggande faktorer som bidrar till spridningen av hiv/aids @ alla dessa är också områden som står i fokus för svenskt utvecklingssamarbete.
Men det är också viktigt att notera det ansvar som åvilar länderna i fråga. Det finns fortfarande politiska ledare som undviker att tala öppet om hiv och aids. Därmed försvårar man för människor att få nödvändig information om t.ex. hur man kan skydda sig från smitta och bidrar sannolikt till skamkänslan hos de smittande och de sjuka. Denna reaktion bidrar i sin tur till att minska den öppenhet som är så viktig för att kunna begränsa och hejda spridningen av smittan.
Vad särskilt gäller Sydafrika inrättades i september en bilateral kommission mellan Sverige och Sydafrika då också ett första arbetsmöte hölls. Inom denna kommission har man kommit överens om att etablera ett hälsoforum som ska föra en dialog om hälsofrågor. Seminarier ska anordnas och utbyte av forskare och forskningsresultat planeras ske. Fokus kommer bl.a. att ligga på hiv/aids. En bred ansats kommer att tillämpas, där både medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning inkluderas. Från svensk sida har vi för avsikt att erbjuda den kompetens och de erfarenheter vi besitter inom området, såsom preventivt arbete med ungdomar, öppenhet att tala om sjukdomen och dess orsaker och konsekvenser.
Även om president Mbeki tidigare gjort uttalanden som ifrågasatt kopplingen mellan hiv och aids så har den sydafrikanska officiella linjen hela tiden varit att det är hiv som orsakar aids. Den sydafrikanska regeringen har lagt fram en ny strategi för bekämpande av spridningen av hiv/aids. Strategin innehåller bl.a. rekommendationer om behandling av hivpositiva och om hur man ska förhindra att smittan sprids vidare från gravida kvinnor till deras ofödda barn. Bromsmedicin ska erbjudas till hipositiva kvinnor i större utsträckning än tidigare.
I Västra Kap-provinsen samt i Kwa-Zulu Natal-provinsen, som är en av de fattigare provinserna och också ett av de hårdast drabbade områdena av hiv/aids, ska bromsmedicin erbjudas till hivpositiva, inklusive gravida hivpositiva kvinnor, på ett antal sjukhus.
Det pågår många projekt inom EU i syfte att producera billigare medicin till fattiga, drabbade områden, däribland Sydafrika. Det förekommer andra initiativ från läkemedelsföretag förutom det som Sten Tolgfors själv nämner. Bl.a. har ett EU-baserat läkemedelsföretag erbjudit gratis bromsmedicin till Sydafrika under fem år. Det är positivt med försöksinsatser som vill etablera fungerande system för behandling av hivsmittade och aidssjuka varför detta är en sak vi måste arbeta för ytterligare framöver.
Arbetet mot hiv/aids, som drabbat framför allt Afrika mycket hårt och där de värsta följderna dessvärre sannolikt ligger framför oss, är och förblir en huvuduppgift för svenskt utvecklingssamarbete.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.