Hivambassadörens arbete
Skriftlig fråga 2006/07:330 av Björling, Ewa (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-08
- Anmäld
- 2006-12-11
- Besvarad
- 2006-12-20
- Svar anmält
- 2006-12-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 december
Fråga
2006/07:330 Hivambassadörens arbete
av Ewa Björling (m)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Hiv/aids-epidemin är en pandemi som bara växer. Trots massiva insatser från världen förmår vi inte ta kontrollen över detta virus. Dessutom förespås det att epidemin ännu inte kulminerat. För närvarande tillkommer ungefär 15 000 nya hivinfekterade varje dag, året runt, världen över. Antalet hivsmittade ökar kraftigt både i Afrika och Centralasien. I dag beräknas 39,5 miljoner leva med hiv. Detta är en katastrof som hotar världen på flera sätt, indirekt även säkerhetsmässigt. Sverige har sedan lång tid tillbaka satsat stora resurser på hivbekämpning i olika former på ett framsynt sätt och det är viktigt att detta arbete fortsätter med oförminskad styrka. En av de specifika insatser som gjorts är utnämningen av en svensk hivambassadör sedan flera år tillbaka.
Min fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson är hur arbetet fortskrider för den svenska hivambassadören.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:330 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2006/07:330 Hivambassadörens arbete
Statsrådet Gunilla Carlsson
Ewa Björling har frågat hur arbetet fortskrider för den svenske hivambassadören. Min företrädare, dåvarande statsrådet Carin Jämtin, har den 12 november 2003, 27 oktober 2004 och den 14 november 2005 på frågor från Ewa Björling redovisat hiv- och aidsambassadörens arbete. Mitt svar i dag redovisar främst utvecklingen av arbetet under innevarande år, men bygger också på vad som anförts om den framtida inriktningen i den budgetproposition som regeringen lämnat till riksdagen i oktober 2006. Jag vill understryka att jag gärna återkommer till riksdagen med ytterligare rapporter om den svenska satsningen på hiv och aids i det internationella arbetet.
Jag delar Ewa Björlings syn på allvaret i epidemins utbredning. Positiva tecken på en uppbromsning av smittspridningen i vissa delar av Afrika uppvägs av ökad smittspridning i andra länder och regioner. Epidemins globalisering är därför uppenbar, detsamma gäller dess feminisering. Detta ställer krav på ökade och riktade insatser.
För två veckor sedan ledde jag som ordförande mötet med styrelsen för FN:s gemensamma program mot hiv och aids (Unaids) i Lusaka, Zambia. Att detta möte hölls i ett av de värst drabbade länderna gav styrelsen möjlighet att på plats se och diskutera vikten av att angripa hiv och aids på ett brett sätt, att se de komplexa sambanden, att inte förenkla frågan. Kvinnors och unga flickors situation var en av de frågor där styrelsen enades om tydliga och långtgående beslutspunkter. Andra viktiga frågor som diskuterades var FN-reformer, där styrelsen beslutade att Sverige ska ta ledningen i ett reformarbete kring Unaids styrning, samt vikten av att komma längre vad gäller privata sektorns roll i kampen mot hiv och aids.
Under mötet diskuterade styrelsen också för första gången säkerhet och aids. Som Ewa Björling påpekar finns det en säkerhetsmässig koppling till hiv och aids, något som framgår klart bland annat i de senaste årens utveckling i Demokratiska republiken Kongo (DRK), även här med ett tydligt fokus på kvinnors och flickors utsatta situation. Styrelsen för Unaids avser att återkomma till frågan.
De policyfrågor som togs upp av Unaids styrelse ligger väl i linje med vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2007. Det är glädjande att vårt fokus på ett brett angreppssätt i kampen mot hiv och aids nu får ett allt bredare stöd internationellt, som bland annat vid FN:s högnivåmöte i New York i juni i år. Det är också glädjande att det finns stor vilja internationellt att effektivisera och reformera arbetet på aidsområdet. Vår egen syn på hiv och aids och den allt större samsynen internationellt om centrala policyfrågor underlättar ett samordnat svenskt agerande i såväl multilaterala sammanhang som i det bilaterala arbete som främst sker genom Sida.
Dialogen med olika utvecklingspartner är central i vårt hiv- och aidssamarbete. I denna dialog, om effektiviteten i projekt och program, om kopplingen mellan hiv och aids och det långsiktiga utvecklingssamarbetet har Sverige en särskilt viktig roll att spela. Det är också här fokus ligger för hiv- och aidsambassadörens arbete. När det gäller det landinriktade samarbetet har hiv- och aidsambassadören i år varit i Indien för att på inbjudan av samtliga biståndsgivare och Indiens regering bidra till en bättre samordning av hiv- och aidsstödet. Tillsammans med Nederländernas och Norges hiv- och aidsambassadörer genomfördes ett liknande uppdrag under året i Zambia. Hiv- och aidsambassadören deltog i ett statsbesök Botswanas president gjorde till Sverige i mars där hiv och aids var en viktig del av dagordningen samt ledde den svenska delegationen till det första regionala mötet om hiv och aids i Östeuropa, hållet i maj i Moskva.
Det är dock i multilaterala sammanhang som största fokus har legat under året. En central del av årets arbete har varit kring det svenska ordförandeskapet i Unaids, bland annat de två styrelsemöten som hållits, i juni i Genève och nyligen i Lusaka. Hiv- och aidsambassadören inbjöds vidare bland annat att ingå i den internationella styrgruppen för ett av G 8 initierat initiativ om universal access, det vill säga tillgång för alla till prevention, vård och behandling. Ett annat uppdrag var förberedelserna inför och förhandlingarna under FN:s generalförsamlings särskilda möte i juni 2006 då en uppföljning gjordes av de åtagande världssamfundet gjorde vid en extra generalförsamling 2001 om hiv och aids. Hiv- och aidsambassadören har också lett de svenska delegationerna till Globala fondens Partnership Forum i Durban i juni månad och den internationella aidskonferensen i Toronto i augusti. En central uppgift under året var det internationella preventionsmöte som hölls i Stockholm i maj månad i samarbete med Unaids, Sida och RFSU. Stor del av hiv- och aidsambassadörens arbete handlar om att bidra till att effektivisera verksamheten, till att såväl Sverige som det internationella samfundet gör rätt saker. Under året har uppföljnings- och genomförandearbete skett kring de långtgående reformförslag som 2005 lades fram av en internationell arbetsgrupp under ledning av Unaids och Sverige. Under året har även den första halvtidsuppföljningen skett av det nya finansieringssystem för Globala fonden som infördes under 2005, bland annat på svenskt initiativ, ett system som ökar tillförlitligheten och långsiktigheten i finansieringen av hiv- och aidsprogram.
Hiv- och aidsambassadören kommer även under 2007 att engagera sig i Sveriges bilaterala samarbete, att bidra till att globala överenskommelser får genomslag också i vårt eget stöd. Tonvikten bör även fortsatt ligga på att i det globala samarbetet vara med och påverka processer och beslut för att effektivisera det samlade hiv- och aidsarbetet. Min uppfattning är att Sverige ska ytterligare höja sin profil på hiv- och aidsområdet och strategiskt kunna bidra till ett effektivare samarbete, bilateralt och internationellt. Inför 2007 kan jag se fortsatta reformer kring hiv och aids, bland annat det reformarbete som Sverige ska leda kring styrningen av Unaids, en annan uppgift blir att som representant för ordförandeskapet i Unaids delta i det fortsatta utvecklingsarbetet kring aids och säkerhet. Ett tredje område är privata näringslivets engagemang och potential på hiv- och aidsområdet.
Hiv- och aidsambassadören har ett tätt och fortlöpande samråd med organisationer, myndigheter och departement, i Sverige och internationellt. Mot bakgrund av samspelet mellan det nationella perspektivet och Sveriges agerande internationellt är samarbetet med Socialdepartementet väsentligt. Bland svenska myndigheter är Sida av naturliga skäl en central partner. För att leva upp till de ambitioner regeringen har på hiv- och aidsområdet krävs också en fortsatt utveckling av hiv- och aidsarbetet inom UD, Sida och hos andra aktörer. Att påskynda en sådan utveckling är en central del av hiv- och aidsambassadörens arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.