Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hiv/aids

Skriftlig fråga 2002/03:331 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-18
Inlämnad
2002-12-18
Besvarad
2003-01-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 december

Fråga 2002/03:331

 av Carina Hägg (s) till statsrådet Jan O Karlsson om hiv/aids

Många kvinnor förvägras rätten att själva bestämma över sin kropp. Männen kan oftare välja att använda kondom än kvinnor kan kräva det av sina män, för att inte riskera att smittas av hiv/aids. Könsstympning och sexuella vanor, som dry sex, ökar infektionsrisken. Kvinnor riskerar även att utsättas för våldtäkt och att smittas under övergrepp.

Kvinnor lever ofta under sämre ekonomiska villkor än män och har därmed en större utsatthet. Till detta kan läggas oron för att forskning, förebyggande arbete och behandling utgår från mannen och inte från kvinnan. De resurser som sätts in i dag är inte könsneutrala utan har mannen som norm. I flera områden smittas dessutom kvinnor i högre utsträckning än män.

Min fråga till statsrådet Jan O Karlsson är vad statsrådet avser att göra för att undanröja könsdiskriminering av kvinnor vid bistånd till forskning, förebyggande arbete samt behandling av hiv/aids.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:331 besvarad av Jan O Karlsson

den 9 januari

Svar på fråga 2002/03:331 om hiv/aids

Statsrådet Jan O Karlsson

Carina Hägg har frågat mig vad jag avser göra för att undanröja könsdiskriminering av kvinnor vid bistånd till forskning, förebyggande arbete samt behandling av hiv/aids.

Den beskrivning som Carina Hägg lämnar av kvinnors utsatthet och sårbarhet när det gäller hiv/aids instämmer jag i. Vi vet till exempel att unga kvinnor har infekterats av hiv i långt högre grad än jämnåriga män i vissa delar av världen. Ojämlika maktförhållanden mellan män och kvinnor bidrar i hög grad till detta. Det är därför utomordentligt angeläget att Sverige fortsätter att medverka aktivt i arbetet att främja och stärka kvinnors ställning.

I den deklaration om hiv/aids som FN:s generalförsamling enhälligt antog i juni 2001 gör världens länder tidsfästa åtaganden i kampen mot hiv/aids. Där ingår särskilda åtaganden för att främja kvinnors situation, till exempel ska kvinnor ges makt att kontrollera och fritt ansvara för sin sexualitet. FN:s generalförsamling följer upp dessa åtaganden varje år.

Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Sida utgår i sitt forskningsarbete inte från mannen som norm. Inom olika stöd till bilaterala, internationella såväl som svenska forskningsinstitutioner bidrar Sida till att få fram resultat och ny kunskap som på sikt kan stärka kvinnans roll.

Några exempel är stöd i flera bilaterala program till forskning om våld mot kvinnor, vilket bidragit till att synliggöra problematiken för lokala makthavare och politiker; aktivt arbete med forskning om kvinnliga kondomer inom ramen för stödet till WHO:s program för reproduktiv hälsa; prioritering av forskning kring mikrobiocider, eftersom detta är ett prioriterat område för att stärka kvinnors möjlighet till skydd på egna villkor mot hivinfektion; stöd till forskning kring jämställdhet där också mannens roll och sexualitet studeras i relation till hiv/aids.

Sida har i sina riktlinjer för hiv/aidsforskning ett starkt fokus på forskning kring hivförebyggande arbete, med tonvikt på ungdomar och unga kvinnor. Detta gäller både inom biomedicinsk och samhällsvetenskaplig forskning.

Eftersom de fattigaste av de fattiga alltid är kvinnor (och barn) är fattigdomsbekämpning en viktig del i en övergripande strategi att minska antalet hivinfektioner. Sida ger också stöd till projekt med syfte att påverka mäns beteenden som ett led i att främja sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive hivförebyggande aktiviteter.

Genom Sidas nya riktlinjer för hälsofrågor "Health is Wealth" kommer verket också att göra en ökad satsning på ungdomar. Sida betonar vikten av ett holistiskt synsätt på ungdomar. Till exempel planerar Sida att ge bidrag till ett projekt för hälsofrämjande åtgärder bland ungdomar, så kallad "Health Promotion", i vilket ungdomar själva ska hjälpa till att identifiera hur de kan minimera sitt riskbeteende. Detta har tidigare visat sig ge goda resultat.

Sverige har genom Sida sedan flera decennier varit föregångare i arbetet mot kvinnlig könsstympning, framför allt i Afrika. Arbetet har bedrivits främst genom stöd till enskilda organisationer, genom bilateralt stöd till Sveriges samarbetsländer och genom multilateralt stöd framför allt via olika FN-organisationer. Till exempel ger Sida stöd till Rainbo, en nätverksbaserad organisation som bland annat organiserar det afrikanska nätverket Amanitare, som i sin tur är verksamt i arbetet mot kvinnlig könsstympning i flera afrikanska länder.

Regeringen arbetar med en proposition om Sveriges framtida biståndspolitik, på grundval av Globkoms betänkande. De frågor som har tagits upp i frågan och i mitt svar @ fattigdom, jämställdhet, hiv/aids, forskning med flera @ kommer helt naturligt att ägnas betydande uppmärksamhet i propositionen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.