Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hiv/aids som ett säkerhetspolitiskt hot

Skriftlig fråga 2001/02:724 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-13
Anmäld
2002-02-19
Besvarad
2002-02-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 februari

Fråga 2001/02:724

 av Margareta Viklund (kd) till försvarsminister Björn von Sydow om hiv/aids som ett säkerhetspolitiskt hot

De senaste åren har Försvarsberedningen i en serie rapporter fastställt att de nya säkerhetshoten i ökad grad bygger på andra faktorer än de rent militära och att de därmed också måste bekämpas med andra medel än de traditionellt militära.

Ett akut hot som FN:s säkerhetsråd fastställt som en allvarlig faktor i den säkerhetspolitiska hotbilden är den omfattande spridningen av hiv/aids.

På sikt innebär spridningen av hiv/aids att stater riskerar att bryta samman, med ökande risker för väpnade konflikter och flyktingströmmar som följd. Det ökar i sin tur smittspridningen ytterligare. Sedan början av 80-talet har ca 25 miljoner människor dött på grund av aids.

Min fråga till försvarsministern är:

Vilka åtgärder tänker ministern att vidta för att aktivt verka för att spridningen av hiv/aids klassas som ett säkerhetsproblem?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:724 besvarad av försvarsminister Björn von Sydow

den 20 februari

Svar på fråga 2001/02:724 om hiv/aids som ett säkerhetspolitiskt hot

Försvarsminister Björn von Sydow

Margareta Viklund har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att klassa spridningen av hiv/aids som ett säkerhetsproblem.

Jag vill inledningsvis framhålla att frågan om åtgärder mot hiv/aids ligger inom Socialdepartementets ansvarsområde.

När det gäller frågan om hiv/aids bör betraktas som ett säkerhetspolitiskt hot vill jag hänvisa till vad regeringen i propositioner (Förändrad omvärld @ omdanat försvar (1998/99:74) och Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (2001/02:10)) sagt om vad som kan definieras som säkerhetspolitiska hot. Säkerhetspolitiken bör enligt regeringens mening avse sådana hot mot säkerheten som kan innebära snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala funktioner. Det innebär att hoten måste ha en viss dignitet (dvs. avse samhället eller många människor snarare än enskilda verksamheter eller individer). Sådana hot har ofta även försvarspolitisk relevans genom att totalförsvarsresurser i större eller mindre utsträckning kan användas för att hantera dem, om de skulle inträffa.

Däremot bör inte sådana tänkbara försämringar i levnadsstandard och livsvillkor som kan förknippas med långsiktiga förändringar av handel och industriella villkor, utarmning av naturresurser, sociala förhållanden, miljöförstöring och klimatförändringar etc. betraktas som säkerhetspolitiska hot i sig. Sådana frågor bör främst behandlas inom andra politikområden än försvars- och säkerhetspolitiken. Hiv/aids blir därmed inte att betrakta som en försvars- och säkerhetspolitisk fråga.

Samtidigt innebär självfallet hiv/aids ett långsiktigt allvarligt problem. Hösten 2001 uttalade utrikesministern i FN:s generalförsamling att "HIV is one of the greatest threats to humanity in our time".

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.