hiv och aids

Skriftlig fråga 1999/2000:1183 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-07-04
Besvarad
2000-07-27
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 juli

Fråga 1999/2000:1183

av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om hiv och aids

Varje dag drabbas mer än 15 000 människor av den hivinfektion som leder till aids. Omkring 7 000 människor avlider av sjukdomen varje dag. I dag är mer än 33 miljoner människor hivpositiva eller sjuka i aids. 90 % av de smittade bor i ett utvecklingsland. Värst drabbat är området söder om Sahara i Afrika. Där finns 70 % av de smittade, trots att endast 10 % av världens befolkning bor där.

Konsekvenserna är förödande. Utöver de många dödsfallen så har i dag uppskattningsvis 10 miljoner barn förlorat antingen sin mamma eller båda föräldrarna i sjukdomen. En hel generation afrikaner riskerar att mer eller mindre gå förlorad i sjukdomen. Det är dessutom vanligt att hivsmittade och deras familjer blir utstötta på samma sätt som spetälska förr i tiden.

Hivsmittan orsakar lidande för miljontals människor över hela världen och särskilt i de fattigaste länderna och bland de fattigaste människorna. Vikten av att det svenska biståndet har en kraftfull inriktning på att bekämpa hiv/aids kan inte nog understrykas.

Vad avser biståndsministern göra för att skapa svenska biståndsinsatser för att bekämpa spridningen av hiv och stärka vården av aidssjuka?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1183 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 28 juli

Svar på fråga 1999/2000:1183 om hiv och aids

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Sten Tolgfors frågar mig vad regeringen avser göra för att med biståndsinsatser bekämpa spridningen av hiv och stärka vården av människor som lever med hiv eller aids.

Under de senaste åren har framsteg gjorts för att förebygga hiv och för att vårda dem som insjuknat. Men epidemin drivs av många faktorer som skiljer sig åt från område till område. Det rör sig om olika sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden, skilda smittvägar, och olika tidpunkter när epidemin först kom till ett område. Därmed måste hivinsatser utformas olika från ett land till ett annat.

För att motverka spridningen av hiv är det minst lika viktigt att påverka människors sexuella beteende som att bemöta bakomliggande orsaker som t.ex. fattigdom, social orättvisa, brist på jämställdhet och kränkande av mänskliga rättigheter.

Sverige har sedan lång tid främjat ökad användning av säkrare sex, framför allt bland unga människor och med tonvikt på jämställdhet mellan kvinnor och män. I detta arbete deltar också svenska enskilda organisationer som t.ex. RFSU och Röda Korset/Noaks Ark. Genom forskningsverksamhet främjar Sverige utvecklingen av vacciner mot hiv och genom vårt stöd till FN:s befolkningsfond (UNFPA) bidrar Sverige till att göra sexualinformation mer tillgänglig och öka tillgången på kondomer @ för att nämna ett par exempel.

Hiv och aids återfinns alltmer i den politiska debatten. T.ex. bidrog diskussionen i FN:s säkerhetsråd i januari 2000 till att fler länder uppmärksammade aids som mycket mer än enbart en hälsofråga. Trots dessa framsteg finns det politiska ledare som fortfarande undviker att öppet prata om hiv och aids. På så sätt undanhåller de livsviktig information till människor om hur man kan minska risken att bli infekterad.

Hiv och aids är centrala frågor i svenskt bistånd. Vi är aktiva inom UNAIDS och förespråkar bättre samarbete mellan olika aktörer som t.ex. nationella regeringar, biståndsgivare, enskilda organisationer och näringslivet. De resurser som finns tillgängliga för att motverka spridningen av hiv måste användas så effektivt som möjligt.

Att ge vård och stöd till människor som lever med hiv och aids är också en viktig del av det förebyggande arbetet @ samtidigt som målet är att alla människor ska ha tillgång till den vård de behöver.

Sverige bidrog totalt med ca 100 miljoner kronor till specifika hiv- och aidsinsatser under 1999. Stöd gick bl.a. till 14 samarbetsländer (t.ex. Botswana, Namibia, Sydafrika, Tanzania, Uganda och Bangladesh). Inom ramen för det svenska stödet ges också medel till olika FN-organ såsom UNAIDS och Unicef och till enskilda organisationer som på olika sätt arbetar med hiv och aids. Dessutom bidrar Sverige genom Sida till att stärka hälsosektorerna i nio länder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Inom ramen för regeringens barnprojekt utarbetas svenska strategier för ett antal prioriterade områden. En av dessa strategier behandlar barn och hiv och aids. Regeringen avser att redovisa det samlade arbetet i en skrivelse till riksdagen år 2001.

Avslutningsvis skulle jag vilja nämna att regeringen i början på 1999 godkände en svensk övergripande strategi för svenskt internationellt samarbete kring hiv och aids. Inom kort öppnar Sverige genom Sida ett särskilt kontor i södra Afrika för hiv- och aidsfrågor för att bl.a. stärka det svenska samarbetet med länderna i området.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.