hinder för att planera skolverksamhet
Skriftlig fråga 2001/02:870 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-11
- Anmäld
- 2002-03-19
- Besvarad
- 2002-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 mars
Fråga 2001/02:870
av Cristina Husmark Pehrsson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om hinder för att planera skolverksamhetSom svar på min fråga under frågestunden i riksdagen den 8 mars framhöll utbildningsministern vikten av och tron på myndigheters effektiva handläggning av tillsynsärenden. Frågan som ställdes var av principiell karaktär.
Skolverkets har nu aviserat att man preliminärt kommer att genomföra ett tillsynsbesök på en skola med en ettårig eftergymnasial utbildning @ inriktad på kost, textil och hälsa @ först den 24 maj 2002. En förnyad prövning av statsbidragets storlek kommer sedan att ske med hänsyn till elevantalet höstterminen 2002. Detta får naturligtvis till följd att skolans kraftfulla och målmedvetna satsning på marknadsföring under läsåret 2001/02 inte kommer att kunna fullföljas då man inte kan garantera att eleverna får en viss undervisningskvalitet och man kan inte ens garantera att skolan då finns kvar. Denna osäkerhet skulle avhjälpas med ett snabbare handhavande och därmed klargörande om skolans fortsatta ekonomiska situation.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att Skolverket i framtiden har en bättre framförhållning så att dylika situationer som ovan beskrivits inte behöver uppstå?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:870 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:870 om hinder för att planera skolverksamhet
Utbildningsminister Thomas Östros
Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att Skolverket i framtiden ska ha en bättre framförhållning vid beslut om statsbidrag till eftergymnasiala utbildningar.
Statens skolverk är besluts- och tillsynsmyndighet för bl.a. mer än 300 utbildningar på gymnasial eller eftergymnasial nivå, s.k. kompletterande utbildningar. De tillhör inte det offentliga skolväsendet utan regleras genom förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. Ca 80 av utbildningarna erhåller statsbidrag och berättigar till studiestöd. För varje utbildning fastställs en ram för det maximala antalet årselevplatser som utbildningen kan ha. Varje utbildning lämnar uppgift om det faktiska antalet elever under höstterminen och bl.a. denna uppgift ligger till grund för beräkningen av statsbidraget för utbildningen nästkommande kalenderår. Mot denna bakgrund anser jag att bestämmelserna vad gäller beslut och utbetalning av statsbidrag ger huvudmännen som följer föreskrifterna en god framförhållning.
Jag kan naturligtvis inte uttala mig om Skolverkets handläggning av enskilda ärenden. Jag utgår emellertid från att Skolverket har en kontinuerlig dialog med skolhuvudmännen eftersom de utbildningar som erhåller statsbidrag är särskilt värdefulla ur nationell synpunkt. Jag utgår också från att Skolverket i egenskap av besluts- och tillsynsmyndighet för kompletterande utbildningar agerar snabbt och kraftfullt i fall där huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt de bestämmelser som gäller för sådana utbildningar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.