Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hets mot folkgrupp

Skriftlig fråga 2001/02:1312 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-06-07
Anmäld
2002-06-11
Besvarad
2002-06-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 juni

Fråga 2001/02:1312

 av Margareta Cederfelt (m) till statsminister Göran Persson om hets mot folkgrupp

Vid direktsändningen av Melodifestivalen den 25 maj fällde kommentatorerna i Sveriges Television omdömen om det israeliska bidraget som strider mot SVT:s och public service-mediernas etiska regler om opartiskhet och balans.

Kommentatorerna förtalade och ifrågasatte ett deltagarland utifrån en politisk ståndpunkt, inte en musikalisk, och uppmanade indirekt tittarna till att inte rösta på det israeliska bidraget. SVT har sedan dess bett om ursäkt för inslaget.

Det är dock mycket allvarligt att medarbetare i ett offentligt företag fäller ett uttalande som kan sägas utgöra hets mot folkgrupp.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsministern:

Avser statsministern att ta initiativ för att ändra lagen om hets mot folkgrupp så att public service ej ska kunna fälla uttalanden som beskrivits ovan?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1312 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog

den 12 juni

Svar på fråga 2001/02:1312 om hets mot folkgrupp

Kulturminister Marita Ulvskog

Margareta Cederfelt har frågat statsminister Göran Persson om han avser att ta initiativ för att ändra lagen om hets mot folkgrupp så att public service ej ska kunna fälla uttalanden i likhet med det som gjordes när det israeliska bidraget till Eurovisionsschlagerfestivalen presenterades. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Riksdagen fattar beslut om riktlinjerna för de villkor som ska gälla för public service-företagen. Dessa riktlinjer fastställs genom att regeringen fattar beslut om sändningstillstånd. Av sändningstillståndet för Sveriges Television AB framgår att sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i televisionen.

Det är Granskningsnämnden för radio och TV som i efterhand granskar om programföretagen lever upp till kraven i sändningstillstånden. Enligt Granskningsnämndens praxis tar kravet på opartiskhet i sändningstillståndet främst sikte på följande företeelser: 1) Kritik mot en klart utpekad part. 2) Ensidig behandling av ett ämne eller en händelse. 3) Ställningstagande genom värderande uttalande av programledare och liknande medverkande i en kontroversiell fråga. Vidare framgår att av betydelse vid bedömningen av fall där opartiskhetskravet aktualiseras är bl.a. programföretagens skyldighet att kommentera olika händelser och skeenden och att stimulera till debatt i samhällsfrågor.

Enligt vad jag erfarit har den aktuella händelsen anmälts till Granskningsnämnden för radio och TV som nu ska ta upp fallet till prövning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.