Hemvärnets utrustning
Skriftlig fråga 2009/10:878 av Lindestam, Åsa (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-06-04
- Inlämnad
- 2010-06-04
- Besvarad
- 2010-06-09
- Svar anmält
- 2010-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 juni
Fråga
2009/10:878 Hemvärnets utrustning
av Åsa Lindestam (s)
till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
Trots sommarens intrång och kommande värme har många av oss upplevt en hård vinter med mycket snö. Vi i norra delen av landet har fått snö i massor och stundtals har det varit för mycket att skotta men framför allt svårt ibland att ta sig fram.
Ett hjälpmedel som varit till stor nytta i norr har varit hemvärnets skidor som finns i alla kvarvarande förråd. Stundtals har de även medtagits i bandvagnar för att kunna göra gruppen mer mobil. Nu verkar skidor inte längre finnas med på utrustningslistorna. Detta måste vara ett misstag och ett slöseri när de redan finns på plats och alltså inte behöver köpas in.
Min fråga är således:
Är det försvarsministerns avsikt att hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna ska få behålla de skidor de har i sina förråd för att kunna använda vid behov när snödjupet kräver så?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:878 besvarad av Försvarsminister Sten Tolgfors
Svar på fråga
2009/10:878 Hemvärnets utrustning
Försvarsminister Sten Tolgfors
Åsa Lindestam har frågat mig om det är min avsikt att hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna ska få behålla de skidor de har i sina förråd för att kunna använda vid behov när snödjupet kräver så.
Regeringens försvarspolitiska inriktning, som redovisades för riksdagen i proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar, innebär en kraftfull ambitionshöjning i fråga om hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Regeringen vidtar en rad åtgärder för att stärka hemvärnsförbandens användbarhet, tillgänglighet och flexibilitet jämfört med i dag, för såväl civila som militära insatser. I den nya insatsorganisationen som Försvarsmakten utvecklar till 2014 kommer hemvärnsförbanden att utgöra en kvalificerad och modern del.
Regeringens ambition är att antalet som uppfyller kontrakt i hemvärnet inom de närmsta åren ska öka från dagens nivå om ca 13 000 personer till ca 22 000 personer. Den mer kvalificerade delen av hemvärnet – de nationella skyddsstyrkorna – bör samtidigt öka från dagens antal om ca 5 000 personer till ca 17 000 personer.
Genom den nya frivilliga tremånadersutbildningen, som för hemvärnets del startar redan i år, får hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna en ny, förbättrad och kvalitetssäkrad grundutbildning som är densamma som den som genomförs för alla andra förband inom insatsorganisationen.
Vidare tillförs hemvärnet ny och bättre materiel under de närmaste åren, bland annat när det gäller personlig utrustning och sambandsutrustning.
Det är däremot inte regeringens ansvar att fastställa utrustningslistor för hemvärnsförbanden eller andra enskilda förband inom insatsorganisationen. Detta ansvar vilar på Försvarsmakten, som har de bästa förutsättningarna att avgöra vilken materiel som bör tilldelas förbanden utifrån bland annat de operativa kraven och möjligheterna till anskaffning och vidmakthållande av materiel. Försvarsmakten har informerat om att myndigheten planerar för att samtliga förband i hemvärnet även fortsättningsvis ska ha tillgång till skidor.
Vänsterpartierna föreslår besparingar på försvaret om 2 miljarder kronor per år, varav 750 miljoner kronor tas från anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. Det är på detta anslag som hemvärnets med de nationella skyddsstyrkorna verksamhet finansieras. Dessutom föreslår de nedskärningar på anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar med 465 miljoner kronor årligen. Dessa nedskärningar skulle ha konsekvenser för hemvärnets med de nationella skyddsstyrkorna användbarhet och kvalitet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.