hemvärnets numerär

Skriftlig fråga 1997/98:712 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-05-06
Anmäld
1998-05-11
Besvarad
1998-05-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:712 av Rolf Gunnarsson (m) till försvarsministern om hemvärnets numerär

Det frivilliga engagemanget i Sveriges försvar är en internationellt sett unik tillgång. Förändringarna av totalförsvarets organisation får inte leda till att frivilligrörelserna hamnar i kläm. För hemvärnet såväl som för andra delar av den frivilliga krigsorganisationen är det av stor betydelse för motivationen att förmågan att lösa uppgiften finns och att modern materiel tillförs. En av hemvärnets allra viktigaste krigsuppgifter är bl.a. att skydda brigadernas och andra fältförbands mobilisering genom att värna mobiliseringsförråden mot sabotage.

Vi vet att tanken från början var att hemvärnet skulle drabbas av stora besparingar - ca 45 miljoner kronor. Detta krav har sedan sänkts till ca 10 miljoner. Men trots detta "lilla" krav finns stark oro ute i verksamheten. Detta i ett läge då hemvärnets numerär skall öka markant. Den målsättningen har riksdagen slagit fast. Det finns i dag enligt uppgifter 84 224 hemvärnsmän (inklusive avtalspersonal och driftvärn). Men endast 38 591 gjorde under 1997 20 timmars tjänst eller mera. Målet är att hemvärnet år 2002 skall omfatta 125 000 personer. Vi har tidigare påpekat vikten av att tydligare definiera hemvärnets roll i den anpassningsstrategi som Försvarsmakten i dag till stor del vilar på. Vi har tidigare också påpekat att det inte räcker att bara i allmänna termer tala väl om behovet av folklig förankring och frivilliga insatser.

Hur planerar regeringen för att klara målet att ha ett svenskt hemvärn omfattande 125 000 personer?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:712 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:712 om hemvärnets numerär
    Försvarsminister Björn von Sydow

Rolf Gunnarsson har frågat mig hur regeringen planerar för att klara målet att ha ett svenskt hemvärn omfattande 125 000 personer år 2002.

Hemvärnet har de senaste åren prioriterats i olika avseenden, t.ex. när det gäller den materiella förnyelsen. Detta förhållande belyses i Försvarsmaktens årsredovisning för år 1997. Visserligen har antalet hemvärnsmän minskat något, men rekryteringen har varit god, vilket kan tolkas som att en viss föryngring har ägt rum. Hemvärnets materiella status har ökat under året. Bl.a. har uniform 90 slutlevererats och utrustning för mörkerstrid och samband tillförts. Jag vill även nämna de försök som nu genomförs med direktutbildning av värnpliktiga till hemvärnet.

I samband med regeringens arbete med att rätta till problemen i Försvarsmaktens ekonomi och planering föreslog Försvarsmakten reduceringar inom hemvärns- och frivilligverksamheten på ca 50 miljoner kronor. Regeringen godtog inte detta förslag utan beslöt att besparingen endast skulle omfatta allmänna reduceringar uppgående till ca 10 miljoner kronor. Regeringen krävde vidare att Försvarsmakten i kommande årsredovisning skall redovisa förändringar i hemvärnets materiella status, läget när det gäller rekrytering och avgångar samt konsekvenserna av ovan nämnda reduceringar.

Hemvärnet är enligt min uppfattning en viktig del av det svenska försvaret. Hemvärnet har betydelsefulla operativa uppgifter och spelar en stor roll när det gäller folkförankringen av det svenska totalförsvaret.

Regeringen kommer därför även fortsättningsvis att, inom ramen för ett anpassningsförsvar, prioritera hemvärnets verksamhet och noggrant följa utvecklingen i olika avseenden, bl.a. när det gäller de kvantitativa målen. Regeringen kommer att återkomma till denna fråga i samband med kontrollstationen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.