Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hemutrustningslån till nya svenskar

Skriftlig fråga 1999/2000:1057 av Fagerström, Ann-Marie (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-31
Anmäld
2000-06-06
Besvarad
2000-06-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 maj

Fråga 1999/2000:1057

 av Ann-Marie Fagerström (s) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om hemutrustningslån till nya svenskar

Reglerna för hemutrustningslån till nya svenskar är utformade så att de riskerar att skapa en ekonomisk fälla för de som nyttjar förmånen. Lånen beviljas till nya svenskar som ett stöd att skaffa grundutrustning till ett hem. Stödet är bra och nödvändigt men villkoren för återbetalning är inte rimliga.

Det vore en angelägen rättvisefråga att göra hemutrustningslånen räntefria.

Dagens regler innebär att låntagaren inte är återbetalningsskyldig de första två åren. Det är först det tredje året amorteringar börjar göras. Räntan räknas dock, i enlighet med 16 § SFS 1993:448, redan från första dagen. Syftet med anståndet på två år är att ge utrymme för låntagaren att komma in på arbetsmarknaden och lägga grunden till en ordnad ekonomi.

Det är emellertid fortfarande svårt för många invandrare att komma in på den svenska arbetsmarknaden och många tvingas leva på socialbidrag. Detta gör att de första två amorteringsfria åren inte förslår. Så länge familjen får socialbidrag upp till existensminimum behöver lånet inte amorteras men räntan fortsätter att växa. Den växande räntan skapar en skuldfälla. Vi har tagit del av exempel där den växande räntedelen t.o.m. blivit högre än det ursprungliga lånet. Enligt vår mening bör lånet börja återbetalas den dag inkomsten överstiger existensminimum.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att förändra reglerna för hemutrustningslånet i enlighet med vad jag fört fram i vår fråga?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1057 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 8 juni

Svar på frågorna 1999/2000:1056 och 1999/2000:1057 om hemutrustningslån till nya svenskar

Statsrådet Ulrica Messing

Håkan Juholt och Ann-Marie Fagerström har frågat statsrådet Lars-Erik Lövdén om vilka åtgärder han avser vidta för att göra hemutrustningslån räntefria och möjliga att återbetala den dag inkomsten överstiger existensminimum. Frågorna har överlämnats till mig.

Från och med år 1991 kan flyktingar och vissa andra utlänningar få statliga lån när de ska etablera hushåll i Sverige. Enligt tidigare system skedde hushållsetableringen med hjälp av socialbidrag.

En bärande tanke med lån i stället för socialbidrag är individens egna ansvar och att så lite som möjligt särbehandla människor. Det är därför naturligt att ränta utgår på såväl hemutrustningslån som på andra lån.

Jag är medveten om att den ekonomiska situationen kan bli pressad när lön och andra inkomster inte räcker till att betala för de lån som man har tagit. Information om lånevillkoren lämnas regelmässigt i samband med låneansökan, men det kan ändå vara lätt att ta upp stora lån vilket resulterar i framtida ekonomiska svårigheter när räntan kapitaliseras. Regeringen har därför efter riksdagens godkännande sänkt de maximala lånebeloppen, dels den 1 januari 1997, dels den 1 januari 1999.

Även om lånen är betalningsfria under de två första åren så utgör det inget hinder för att @ om inkomsterna så medger @ betala av på åtminstone räntan. Jag avser att uppmärksamma Centrala studiestödsnämnden, som administrerar låneverksamheten, på behovet av utökad information i den delen.

Mitt svar till Håkan Juholt och Ann-Marie Fagerström är således att hemutrustningslån även fortsättningsvis bör löpa med ränta och att det enligt gällande regler går att betala av på lånen även under betalningsfri tid.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.