Hemlösa gymnasieungdomar

Skriftlig fråga 2008/09:814 av Särnblad, Anneli (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2009-04-03
Inlämnad
2009-04-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2009-04-15
Besvarad
2009-04-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 april

Fråga

2008/09:814 Hemlösa gymnasieungdomar

av Anneli Särnblad (s)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Enligt en av Rädda Barnen nyligen publicerad rapport rymmer omkring 25 000 barn hemifrån årligen. Nästan häften av dem var under 15 år vid tillfället och 14 procent var under 12 år. En fjärdedel har varit med om fyra eller flera uppbrott. En stor majoritet av dem som rymde hemifrån gjorde det på grund av upplevda konflikter i hemmiljön.

Ungdomar mellan 18 och 21 år är särskilt utsatta, eftersom föräldrarna är skyldiga att försörja sina barn upp till 21 års ålder, om dessa går i gymnasiet. Socialtjänsten tolkar detta som att de inte behöver gå in med stöd till dessa ungdomar, utan de uppmanas enligt rapporten att sluta skolan.

Ungdomar mellan 18 och 20 år, som bryter upp hemifrån, finns i ett glapp mellan olika regelverk. De får inget försörjningsstöd av föräldrarna eftersom de inte bor hemma samtidigt som de inte får stöd genom socialtjänsten så länge de går i skolan. De är inte heller berättigade till studiestöd från CSN.

Detta innebär att de inte har någon möjlighet att gå kvar i skolan och samtidigt få hjälp till sin försörjning. Denna situation kan leda till en mycket riskfylld tillvaro för ungdomar som står på tröskeln till vuxenlivet.

Avser statsrådet att vidta åtgärder så att hemlösa gymnasieungdomar kan få stöd till boende och uppehälle så att de kan avsluta sina gymnasiestudier?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:814 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 15 april

Svar på frågorna

2008/09:814 Hemlösa gymnasieungdomar

2008/09:820 Barnperspektivet vid hemlöshet

Statsrådet Maria Larsson

Anneli Särnblad har frågat mig dels vad jag avser att göra ytterligare så att hemlösa gymnasieungdomar kan få stöd och uppehälle så att de kan avsluta sina gymnasiestudier, dels vilka åtgärder jag avser att vidta så att socialtjänsten också i realiteten tillämpar barnperspektivet i enlighet med Barnkonventionen vid barns hemlöshet. Jag väljer att ge ett gemensamt svar på de två frågorna.

Rädda Barnen har i sin rapport Tillfälligt uppbrott lyft upp många viktiga och angelägna frågor om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Rapporten är resultatet av ett projekt som fått stöd från Allmänna arvsfonden. Med rapporten har vi fått ytterligare viktigt underlag om denna grupp.

Föräldrar är, enligt föräldrabalken, skyldiga att försörja sina barn till 18 år eller till 21 år om de går i gymnasieskolan. I det fall föräldrarna inte låter barnen bo hemma ska socialtjänsten i första hand förmå föräldrarna att ta underhållsansvaret. I de fall det finns en mycket stark konflikt mellan barn och föräldrar och när barnet inte bör bo kvar i hemmet kan socialnämnden bistå barnet ekonomiskt och på annat sätt. Regeringsrätten har i en dom fastslagit att rätten till bistånd föreligger först om ett eget boende är nödvändigt för att den unge ska vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Det kan exempelvis handla om att familjen är mycket trångbodd eller att svåra personliga motsättningar uppkommit inom familjen.

Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra alla områden och verksamheter där barn är berörda. Barnskyddsutredningen (S 2007:14) ser för närvarande över de bestämmelser som rör skydd för barn och unga i socialtjänstlagen och LVU för att se till att de fungerar för att barn och unga ska få det stöd som de behöver och har rätt till. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i juni 2009. I direktiven framgår att barnkonventionen och dess grundläggande principer ska utgöra en utgångspunkt i utredningens arbete. Utredningen ska också utreda om det ska vara möjligt att i vissa situationer påbörja en utredning utan att barnets vårdnadshavare informerats om att utredning inletts. Det kan handla om situationer av våld och övergrepp, där rädslan hos barnet för vad som kan hända när föräldrarna får veta att barnet har avslöjat sin situation gör att barnet vägrar medverka i fortsatt utredning.

Jag kommer att följa denna fråga framöver.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.