Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Heliga Stolen

Skriftlig fråga 1999/2000:957 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-17
Anmäld
2000-05-23
Besvarad
2000-05-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 maj

Fråga 1999/2000:957

 av Carina Hägg (s) till utrikesminister Anna Lindh om Heliga Stolen

Inom EU:s geografiska område ligger Vatikanen, Heliga Stolen. Där, i vad som sedan 1929 är en egen stat, utövar påven sitt ämbete. Jag vill nu tala om påvens roll som politiker. Även om Heliga Stolen är en liten stat till ytan så har dess politik en långt större räckvidd. Heliga Stolen har diplomatiska förbindelser med 150 länder och finns med i internationella sammanhang. Man driver aktivt olika frågor och påven påverkar, genom sina ställningstaganden, vardagen för många miljoner människor. Utmärkande för Heliga Stolen är dess hierarkiska och patriarkala struktur. Alltmedan det omslutande EU fått tydligare skrivningar om jämställdhet. Sverige och EU har fått ett allt större ansvar för hur man förhåller sig till jämställdhet i tredje land och därmed också till påvens bristande syn på jämställdhet. Till katolska kyrkan hör också ett stort antal ordnar och kongregationer. Katolska kyrkan bedriver även en omfattande missions- och biståndsverksamhet. Många positiva och föredömliga insatser görs men faktum kvarstår att med en annan syn på jämställdhet skulle effekten av insatserna ge mer utveckling. Att kvinnor kan bli helgon är inte tillräckligt. Den kvinnosyn som Heliga Stolen hävdar går tvärtemot FN:s kvinnokonvention. Påvens inställning till viktiga utvecklingsfrågor som sexuell och reproduktiv hälsa, abort, kondomer och aids riskerar att slå hårdast mot fattiga, maktlösa kvinnor, de redan mest utsatta. Påven fördömer även homosexualitet.

Vad avser utrikesminister Anna Lindh vidta för åtgärder för att EU:s kontakter med Heliga Stolen också ska omfattas av en dialog om vikten av jämställdhet?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:957 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 25 maj

Svar på fråga 1999/2000:957 om Heliga Stolen

Utrikesminister Anna Lindh

Carina Hägg har frågat vad jag avser vidta för åtgärder för att EU:s kontakter med Heliga Stolen även ska innehålla en dialog om vikten av jämställdhet.

Heliga Stolen har ofta för oss främmande ställningstaganden i frågor som synen på kvinnor och män, kärnfamiljen, rätten till sexualitet som inte har reproduktion som syfte, ungdomars sexualitet, homosexualitet, legaliserad abort och barnbegränsning. Dessa ställningstaganden har också styrt Vatikanens agerande i FN.

Heliga Stolen har varit mycket aktivt i FN och jag beklagar därför att Heliga Stolen, trots värnande om familjen, inte agerat aktivt för att motverka våld mot kvinnor, bl.a. det mycket vanliga våldet i hemmen.

Sverige har genomgående både nationellt och internationellt arbetat för att lyfta fram jämställdhetsfrågor och vikten av att se både kvinnor och män som självständiga individer med lika rättigheter. En stor samsyn i dessa frågor finns också inom EU och har också präglat EU:s agerande i bl.a. FN.

Sverige har givetvis intresse av att hålla sig informerat om Heliga Stolens ställningstagande och agerande i de frågor som Carina Hägg tar upp i sin fråga. Sveriges ambassadör vid Heliga Stolen har också haft samtal med Vatikanen om dessa frågor, bl.a. nu inför uppföljningen av FN:s fjärde kvinnokonferens, som äger rum i New York i juni.

EU:s möjligheter att påverka Heliga Stolen på plats ska inte underskattas. EU-kretsen framför vid regelbundna möten med Vatikanens företrädare uppfattningar om de frågor som Heliga Stolen för fram under olika FN-konferenser.

Det är naturligtvis angeläget att i dessa samtal ta upp frågor om hur det internationella samfundet kan agera för att minska våldet mot kvinnor, men också åtgärder för att förbättra kvinnors hälsa, inklusive kvinnors och unga flickors reproduktiva hälsa.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.