Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hederskulturer och skolan

Skriftlig fråga 2002/03:197 av Elmsäter-Svärd, Catharina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-11-27
Inlämnad
2002-11-27
Besvarad
2002-12-04
Svar anmält
2002-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 november

Fråga 2002/03:197

 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) till utbildningsminister Thomas Östros om hederskulturer och skolan

I förra veckan arrangerades ett heldagsseminarium "Våld i hederns namn" i riksdagen. Vid detta seminarium framkom att lärare och skolpersonal har dålig kunskap om "hederskulturer".

Alla människors rättigheter enligt FN bygger på principen om alla människors rätt och lika värde. Denna jämställdhetsprincip genomsyrar svensk lagstiftning. Den frihet som gäller för svenska kvinnor och flickor gäller inte för kvinnor och flickor som kommer ifrån kulturer där hedersbegreppet anammats.

Utanförskapet hos vissa invandrargrupper förstärker traditionen om "heder". Förskolan och skolan är därför oerhört viktiga för att förhindra att traditionen om heder förs vidare. Det är endast genom ett förebyggande arbete som skolan på ett tidigt stadium kan förändra dessa elevers syn på sex och samlevnad samt jämställdhet.

Vilka åtgärder avser skolministern att vidta för att lärare och skolpersonal får en bättre kunskap om hederskulturer?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:197 besvarad av Thomas Östros

den 4 december

Svar på fråga 2002/03:197 om hederskulturer och skolan

Utbildningsminister Thomas Östros

Catharina Elmsäter-Svärd har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att lärare och skolpersonal ska få en bättre kunskap om hederskulturer.

Alla som bor i Sverige ska självfallet omfattas av samma rättigheter. Kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter måste därför aktivt och medvetet främjas. All personal i skolan ska alltid hävda de grundläggande demokratiska värden som anges i skollagen och läroplanerna och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Ytterst är detta en rättvise- och rättssäkerhetsfråga som handlar om demokrati och jämställdhet. En nyckelfråga är skolpersonalens förhållningssätt, kunskaper och kompetens när det gäller jämställdhet och skolans värdegrund. Jag håller därför helt med Catharina Elmsäter-Svärd att insatser måste sättas in tidigt i förebyggande syfte.

Sedan några år har situationen för utsatta flickor i patriarkala miljöer uppmärksammats. Regeringen har vidtagit en serie åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Ett samlat arbete för att förändra förhållandena och förbättra flickornas situation pågår över ett brett fält. Framför allt rör det sig om insatser som hör till integrations- och jämställdhetsarbetet samt attitydpåverkan, kunskaps- och kompetensutveckling inom socialtjänsten och skolan.

Regeringen satsar sammanlagt 12 miljoner kronor till och med år 2003 för att bredda och höja kunskap och kompetens samt göra forskning och kunskap inom värdegrundsområdet tillgänglig för skolan. Sedan hösten 2000 finns det två nationella värdegrundscentrum @ ett vid Göteborgs universitet och det andra vid Umeå universitet i samverkan med Ersta Sköndal högskola.

För budgetåret 2002 ska 5 miljoner kronor användas för att utbilda lärare och pedagoger i jämställdhet och genuskunskap. Regeringens mål är att det år 2004 ska finnas minst en kvalificerad resursperson inom detta tvär- och mångvetenskapliga kunskapsområde i varje kommun. Dessa personer ska arbeta med jämställdhetsfrågor för att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen i sina skolor och kommuner.

Skolverket har av regeringen även fått i uppdrag att redovisa lärande exempel på hur skolor och kommuner, i samverkan med olika organisationer och myndigheter, arbetar med jämställdhet och social och etnisk mångfald. Uppdraget ska redovisas den sista april 2003.

Skolverket har vidare, på regeringens uppdrag, kartlagt omfattningen och arten av kränkande behandling på grund av klass, kön och etnicitet. Resultatet av kartläggningen redovisas i Skolverkets rapport Relationer i skolan @ en utvecklande eller destruktiv kraft tillsammans med förslag på åtgärder och en redovisning av genomfört och pågående arbete.

Regeringen gav dessutom Skolverket redan i augusti i år i uppdrag att ta fram ett referensmaterial och en kunskapsöversikt om situationen för såväl utsatta flickor som pojkar i starkt patriarkalt präglade miljöer. De lagar som gäller ska redovisas och kommenteras. FN:s konventioner om kvinnors rättigheter och om barns rättigheter ska särskilt behandlas tillsammans med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Vilket ansvar som vilar på skolan och på andra berörda myndigheter ska förtydligas och klargöras för att främja ett gott samarbete. I uppdraget ingår vidare att Skolverket ska informera om materialen samt planera insatser för samverkan med andra berörda organisationer och myndigheter och för kompetensutveckling av skolledare, lärare och personal inom hälsoområdet i grund- och gymnasieskolan.

Jag vill avslutningsvis poängtera att också pojkarna omfattas av insatserna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.