Hederskultur

Skriftlig fråga 2020/21:895 av Ann-Sofie Alm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-07
Överlämnad
2020-12-08
Anmäld
2020-12-09
Svarsdatum
2020-12-16
Besvarad
2020-12-16
Sista svarsdatum
2020-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Ett enda barn som i Sverige som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är ett barn för mycket. Det måste råda nolltolerans mot brott i form av hederskultur och dess våld och förtryck.

Tyvärr är det alltför många flickor som vittnar om att de utsätts för brott, att de inte får vara med på alla lektioner i skolan, att de inte får välja sina vänner eller fritidsaktiviteter och att de måste gå direkt hem efter skolan och sedan inte får röra sig fritt.

Dessa flickor får inte heller välja sin partner eller ens när de är vuxna nog för att gifta sig. Deras sexualitet är hela familjens angelägenhet, och flickan är helt utlämnad till det öde de bestämmer. Att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja är inte bara omänskligt, det är ett grovt brott.

Det är också många pojkar som lever under hederskulturens tvång, som tvingas bevaka sina systrar, varje dag, varje timme, därför att familjens heder hänger på det.

Inget barn i Sverige ska behöva reduceras till ett sexualiserat objekt, ingen människa ska behöva leva i hederskulturens tvång. Om lagar och förordningar måste ändras för att det ska bli möjligt, låt så ske.

För att veta hur stort och omfattande problemet är måste man dock veta hur många barn som lever under sådana förhållanden. Den vetskapen finns inte i dag, och för varje dag som går utan att vi vet misshandlas, förtrycks, könsstympas, misshandlas, våndas och mördas människor i hederns namn.

Därför blir min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vad avser ministern att göra för att kartlägga hur många barn som lever i hederskultur och riskerar att utsättas för brott i form av förtryck och våld?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:895 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:895 av Ann-Sofie Alm (M) Hederskultur

Ann-Sofie Alm har frågat mig vad jag avser att göra för att kartlägga hur många barn som lever i hederskultur och riskerar att utsättas för brott i form av förtryck och våld.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dem som drabbas. Att själv få bestämma vem man vill leva med och på vilket sätt man vill leva ska vara en självklar rättighet för alla. Därför har regeringen genomfört ett stort antal åtgärder på området. Den 1 juli i år infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, och ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Det infördes också en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv.

Den 7 oktober 2020 överlämnades betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) med förslag om bl.a. införandet av ett särskilt hedersbrott. Betänkandet är ute på remiss och remisstiden går ut den 19 januari 2021.

Det är svårt att bedöma omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck eftersom det i regel sker bakom stängda dörrar. Av Brottsförebyggande rådets rapport Tystnadskulturer – En studie om tystnad mot rättsväsendet framgår att tystnaden mot rättsväsendet är en tydlig ingrediens i hederskulturen, särskilt när det gäller brott som har begåtts inom kollektivet. Det är dessutom så att hedersrelaterat våld och förtryck uttrycks i allt från begränsningar av val av klädsel till våld och hot om våld.

Det finns idag viss nationell kriminalstatistik om vissa brott som typiskt sett är hedersrelaterade. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har även, i samarbete med Örebro universitet, under 2017 och 2018 gjort en kartläggning i syfte att undersöka omfattningen och karaktären av det hedersrelaterade våldet och förtrycket. På uppdrag av Uppsala kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län har också organisationen Tjejers rätt i samhället under våren 2018 gjort en kartläggning av förekomsten av våldsutsatthet bland unga i Uppsala med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län har Stiftelsen Allmänna Barnhuset i juni 2018 tagit fram en rapport avseende hur unga med ett begränsat val gällande partner svarat kring bl.a. olika former av våldsutsatthet.

För att kunna följa utvecklingen över tid avser regeringen dock inrätta ett permanent nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län. Kompetenscentrumet bör få i uppdrag att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området.

Att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck är och kommer fortsätta att vara en högt prioriterad fråga för regeringen.

Stockholm den 16 december 2020

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.