Hedersförtryck

Skriftlig fråga 2022/23:904 av Laila Naraghi (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-05
Överlämnad
2023-08-08
Anmäld
2023-08-16
Svarsdatum
2023-08-22
Sista svarsdatum
2023-08-22
Besvarad
2023-08-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen följt upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget är en fortsättning på den kartläggning av domar där myndigheten visade att uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i 64 procent av dessa mål. Trots detta har domstolarna inte vägt in detta i sina beslut. Det är inte till barnens bästa.

Jämställdhetsyndigheten har det senaste året haft dialog med 23 tingsrätter och sex hovrätter. Uppgifter om våld är, som tidigare kartläggning visat, vanligt förekommande i mål om vårdnad, boende och umgänge. Myndighetsuppdraget redovisades tidigare i somras till regeringen och där görs flera rekommendationer, inklusive kring frågor som rör hedersförtryck. Myndigheten anser att domare är i behov av mer kunskap om bland annat hedersrelaterat våld och förtryck.

Barn är de enda brottsoffer som tvingas träffa sina förövare. Nio av tio barn som har umgänge med sin eller en närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration av umgänget. Nio av tio får bestående psykiska men.

Just nu pågår inom Regeringskansliet beredning och analys av utredningen Tryggare hem för barn. Utredningen har varit på remiss. Riksorganisationen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime, har lämnat remissvar och skriver bland annat:

Till skillnad från utredningen anser GAPF att det ska regleras särskilda situationer när barnet som utgångspunkt inte bör ha umgänge med en förälder. I de fall barnets ena förälder berövar barnets andra förälder, syskon eller annan nära anhörig livet genom kriminell handling ska umgänge som utgångspunkt inte komma till stånd med våldsförövaren. Samma utgångspunkt bör även gälla i de fall barnet varit direkt utsatt för våld, hedersrelaterat våld och förtryck eller andra allvarliga kränkningar av en förälder.

GAPF vill även betona vikten av att domstolen har kunskap om och förståelse för barns våldsutsatthet och levnadssituation i en hederskontext för att kunna göra adekvata riskbedömningar i fråga om vad som är det enskilda barnets bästa i frågor rörande vårdnad, umgänge och boende.

GAPF lämnar också tydliga förslag på vad de menar krävs.

Ministern har tydligt uttalat att inget hedersförtryck ska accepteras i Sverige. Han har också sagt att hedersförtrycket fått fäste i vårt land eftersom Sverige inte klarat av integrationen. 

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta inom sitt ansvarsområde för att stärka samhällets arbete mot hedersförtryck, inklusive dess förmåga att hjälpa utsatta som kläms mellan en hederskontext och rådande familjerättslig lagstiftning där barn tvingas till umgänge med våldsutövande föräldrar?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:904 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)


Svar på fråga 2022/23:904 av Laila Naraghi (S)
Hedersförtryck

Laila Naraghi har frågat vilka åtgärder arbetsmarknads- och integrationsministern avser vidta inom sitt ansvarsområde för att stärka samhällets arbete mot hedersförtryck, inklusive dess förmåga att hjälpa utsatta som kläms mellan en hederskontext och rådande familjerättslig lagstiftning där barn tvingas till umgänge med våldsutövande föräldrar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag vill börja med att tacka för frågan och engagemanget.

Hedersrelaterat våld och förtryck utgör en allvarlig kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. För regeringen är frågan om att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck central.

Alla barn har rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp. Av föräldrabalken framgår att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71), som har varit ute på remiss, lämnas ett antal förslag på lagändringar som syftar till att stärka skyddet för barn i den familjerättsliga lagstiftningen. Det handlar bland annat om att det vid bedömningen av barnets bästa ska läggas ett tydligare fokus på risken för att barnet far illa. Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter analyseras nu i Regeringskansliet. Inom ramen för denna process hanteras även de synpunkter som har inkommit från organisationen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime.

Hittills i år har regeringen fördelat 580 miljoner kronor för arbetet mot våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och gett flera myndigheter uppdrag på området. Regeringen har exempelvis nyligen gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att göra en fördjupad kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med funktionsnedsättning. I uppdraget ingår att anlägga ett hbtqi-perspektiv samt att identifiera målgruppens särskilda utsatthet, förutsättningar och behov. Uppdraget ska slutredovisas den 15 februari 2025. Regeringen har också utökat de permanenta medlen på området som nu uppgår till 350 miljoner kronor om året.

Även inom det straffrättsliga området fortsätter regeringen arbetet för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har exempelvis i juli 2023 tagit emot betänkandet Förstärkt skydd för den personliga integriteten – Behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök (SOU 2023:37). Betänkandet är nu på remiss.

Regeringen vill att hedersrelaterat våld och förtryck ska ges ökad uppmärksamhet och synlighet för att det effektivt ska kunna förebyggas och bekämpas. Vi har därför nu gett en särskild utredare i uppdrag att bedöma om det bör införas ytterligare ett jämställdhetspolitiskt delmål för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har även påbörjat arbetet med ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa våld 2024–2026 där hedersrelaterat våld och förtryck får intensifierat fokus.

Stockholm den 22 augusti 2023

Paulina Brandberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.