havsbaserad vindkraft
Skriftlig fråga 1998/99:282 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-26
- Anmäld
- 1999-02-02
- Besvarad
- 1999-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 januari
Den svenska energipolitiken är allmänt inriktad på att stimulera förnyelsebara och miljövänliga energikällor, till vilka vindkraften hör. Ny teknologi medför en ökad kommersiell satsning på allt större vindkraftverk. Utvecklingstendenserna visar även att större etableringar till havs kan väntas i framtiden. Som exempel kan nämnas att Vindkompaniet i Hemse AB nyligen erhållit tillstånd av vattendomstolen, Växjö tingsrätt, att uppföra en vindkraftsanläggning i Kalmarsund. Tillståndet avser en anläggning om sammanlagt sju vindkraftverk med en beräknad sammanlagd årsproduktion av 34 GWh. Vattendomstolens dom har till mångas förvåning dock överklagats av statens företrädare, Kammarkollegiet. Kollegiet bestrider med hänvisning till 3 kap. 4 § vattenlagen företagets samhällsekonomiska tillåtlighet. Det handlar om en strikt ekonomisk prövning där hänsyn inte tas till vindkraftens fördelar ur miljösynpunkt. Eftersom ärendet nu prövas av Miljööverdomstolen riskerar hela projektet att gå om intet, beroende på att Miljööverdomstolen har sådana ärendebalanser att ingen kan svara på när en prövning kommer till stånd.
Kammarkollegiets överklagande grundas på en bestämmelse som inte synes vara anpassad för prövning av havsbaserad vindkraftverk, någon liknande prövning görs inte vid landbaserade vindkraftverk.
Jag vill ställa följande fråga till näringsministern:
Avser ministern att verka för att lösa de problem som uppenbarligen uppstår vid den fortsatta utvecklingen av den havsbaserade vindkraften, i enlighet med vad som anförts ovan?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:282 besvarad av Näringsminister Björn Rosengren
- Näringsminister Björn Rosengren
den 3 februari
Birger Schlaug har frågat mig om jag avser att verka för att lösa de problem som uppstått för utvecklingen av den havsbaserade vindkraften. Per Lager har frågat mig om jag avser att verka för att de politiska intentionerna för bl.a. vindkraftsetablering får genomslag i gällande lagstiftning. Frågorna är ställda med anledning av Kammarkollegiets överklagande av vattendomstolens, Växjö tingsrätt dom, genom vilken Vindkompaniet i Hemse AB nyligen erhållit tillstånd enligt vattenlagen att uppföra en havsbaserad vindkraftanläggning i Kalmarsund.
I sitt överklagande har Kammarkollegiet i egenskap av statens företrädare anfört att den samhällsekonomiska och företagsekonomiska prövningen av projektet, som skall ske enligt vattenlagens tillåtlighetsregel (3 kap. 4 §), inte är genomförd på ett tillförlitligt sätt. Detta skall nu prövas av Miljööverdomstolen. Det är viktigt att klargöra att det är vattendomstolens ekonomiska bedömning i detta enskilda ärende som skall prövas och inte den samhällsekonomiska lönsamheten för havsbaserade vindkraft på ett mer generellt plan. Vid Miljööverdomstolens tillåtlighetsprövning kan även miljöpåverkan och andra externa effekter beaktas.
Utvecklingen av vindkraft, såväl land- som havsbaserad, är en viktig del av programmet för omställning av energisystemet. Jag är övertygad om att de långsiktiga utvecklingsinsatser som görs kommer att resultera i anläggningar för havsbaserad vindkraft som är ekonomiskt bärkraftiga. Att vi nu får en grundlig ekonomisk prövning av ett sådant projekt ser jag inte som någon nackdel. Jag vill i sammanhanget också nämna att en särskild utredare (dir. 1998:35) för närvarande utreder förutsättningarna för lokalisering av vindkraft. Utredningen skall vara klar den 1 juni 1999 och en delrapport har lämnats till regeringen i december 1998. Därefter är det dags att ta ställning till de åtgärder som kan krävas för att vindkraften i framtiden skall kunna få en mer betydelsefull roll i det svenska energisystemet. Det kan tilläggas att kommande ansökningar kommer att prövas enligt miljöbalken.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.