Hatbrott som prioriterat område för rättsväsendet
Skriftlig fråga 2008/09:458 av Berg, Marianne (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-01-07
- Anmäld
- 2009-01-13
- Besvarad
- 2009-01-21
- Svar anmält
- 2009-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 januari
Fråga
2008/09:458 Hatbrott som prioriterat område för rättsväsendet
av Marianne Berg (v)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Riksdagens majoritet har beslutat att avslå flera yrkanden som syftar till att förbättra rättsväsendets hantering av fall där brottsoffret är homosexuell, bisexuell eller transperson (bet. 2008/09:JuU1).
Enligt Brå ökade antalet hatbrott på grund av homo- eller bisexuell läggning med 21 procent mellan 2005 och 2006 (rapport 2007:17). Därför är det mycket oroande att ett yrkande om att hatbrott bör vara ett särskilt prioriterat område för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten i 2009 års regleringsbrev har avslagits. Yrkandet lades fram med anledning av att regeringen i 2008 års regleringsbrev tagit bort hatbrott som ett särskilt prioriterat område.
Hatbrott är ett hot inte bara mot de personer som utsätts, utan mot alla personer som tillhör den aktuella gruppen, till exempel homo- och bisexuella. I förlängningen utgör därför den ökande hatbrottsligheten ett allvarligt hot mot demokratin.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieminister Beatrice Ask:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att hatbrott ska vara en prioriterad fråga för rättsväsendet?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:458 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2008/09:458 Hatbrott som prioriterat område för rättsväsendet
Justitieminister Beatrice Ask
Marianne Berg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hatbrott ska vara en prioriterad fråga för rättsväsendet.
Hatbrotten är prioriterade både av regeringen och inom polisorganisationen. En viktig förutsättning för att polisen ska kunna bekämpa hatbrotten är att det inom polisorganisationen finns goda kunskaper om denna typ av brottslighet. Av den anledningen fick Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten i 2007 års regleringsbrev i uppdrag att säkerställa att hatbrottsmotiv identifieras och utreds så tidigt som möjligt vid utredningar om brott där det kan finnas ett sådant motiv.
Uppdraget har redovisats i samband med årsredovisningarna för 2007. Av redovisningen framgår bland annat att Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten under året har bedrivit ett aktivt arbete med att vidareutbilda personalen i hanteringen av hatbrott. Alla som går Åklagarmyndighetens grundutbildning för åklagare får utbildning om hatbrott. Alla blivande poliser utbildas också om hatbrott vid grundutbildningen på Polishögskolan.
Därutöver har polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götalands län och Värmlands län genomfört särskilda utbildningsinsatser för personalen. Vid polismyndigheten i Uppsala län har en gemensam utbildning med åklagarna och personalen vid kriminalvården genomförts. Polismyndigheterna har också vidtagit ett antal brottsförebyggande åtgärder och utarbetat strategier speciellt riktade mot hatbrott. Vid polismyndigheten i Stockholms län har man inrättat en särskild enhet som uteslutande utreder hatbrott. Polisen samverkar också med berörda aktörer som till exempel RFSL och skolan.
Inom ramen för Rättsväsendets Informationsförsörjning (RIF), där bland andra Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket ingår, pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att förenkla informationsutbytet inom rättsväsendet. Genom det förenklade informationsutbytet kommer även information om hatbrottsmotiv enklare att uppmärksammas och spridas genom hela rättskedjan.
Jag vill avslutningsvis också understryka att ökningen av antalet anmälda brott med hatbrottsmotiv framför allt bedöms bero på att kompetensen om hatbrott inom rättsväsendet ökat genom de åtgärder som beskrivits ovan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.